Den 1 januari 2010 trädde lagen om de nationella minoriteterna och minoritetsspråk i kraft i Sverige. Sedan dess arbetar Upplands Väsby kommun aktivt med nationella minoriteters rättigheter. Till hjälp i det arbetet finns den policy för nationella minoriteter som togs fram 2013. Policyn är ett levande dokument och reviderades av kommunfullmäktige i december 2015.

Vi har frågat kommunalråd Anders Rosén (V) hur arbetet med nationella minoriteters rättigheter ser ut i Upplands Väsby kommun och vilka förändringar den reviderade policyn för med sig.

Hur ser arbetet ut med minoriteters rättigheter i Upplands Väsby?

Vi har två samråd som är en del av den kommunala organisationen. Ett samråd för det finska förvaltningsområdet och ett för romsk inkludering. Samråden träffas ungefär fyra till fem gånger per år och består av politiker och representanter från minoritetsgrupperna. Syftet med samråden är att ge en fast struktur åt arbetet med minoritetsrättigheter. Samråden är rådgivande organ och de åsikter och önskningar som kommer fram under dessa möten tas sedan med till kommunstyrelsen.

Det finska förvaltningsområdet är väletablerat med bland annat en sverige-finsk skola och finskspråkig äldreomsorgsavdelning. Det finns även en bra samverkan med det finska föreningslivet och alla som vill och behöver har rätt till kommuninformation på finska. Det finska samrådet är representerat av Finska föreningen, Finska församlingen, Finska PRO och Sverige-finska skolan.

Det romska samrådet är alldeles nybildat och består även det av representanter ur minoritetsgruppen. Ett exempel på vad som tagits upp under möten är att tilltron till majoritetssamhället behöver stärkas hos den romska gruppen. Jag gläder mig därför åt den brobyggare som just rekryterats till kommunen. En brobyggare är en person med romsk språk- och kulturkompetens som arbetar som en länk mellan romer och offentlig verksamhet.

Vad är en nationell minoritet?

Gemensamt för en minoritetgrupp är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.

Varje enskild individ avgör själv om hen anser sig tillhöra en nationell minoritet och om hen vill göra anspråk på det skydd och stöd som samhället erbjuder minoriteten.

De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

Varför är det arbetet med nationella minoriteter viktigt?

I grunden handlar det om mänskliga rättigheter. Sverige är ett mångkulturellt land där alla människor ska ha lika möjlighet att delta i samhällslivet och utveckla sin kultur.

Vi har också en skyldighet enligt lag och FN-konventioner att motverka diskriminering och att skydda minoriteters språk och kultur. Som politiker i Upplands Väsby vill jag att Väsby ska vara en kommun i framkant där alla medborgare har samma möjligheter att delta i samhällslivet.

Jag kan ta mig själv som exempel. Min familj är två-språkig och det är en fantastisk tillgång att mina barn har fått stöd till aktiv tvåspråkighet i Sverige-finskaskolan. Genom det finska förvaltningsområdet kan vi uppmuntra fler att ta tillvara på mångkulturens möjligheter.

Vad är målet med arbetet med nationella minoriteter?

Målet är dels att ge de nationella minoriteterna skydd och stärka deras möjligheter till inflytande men också att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Personer som tillhör nationella minoriteter ska kunna använda sitt modersmål och utveckla en egen kulturell identitet.

Genom de samråd som finns i kommunen ska minoriteterna direkt kunna påverka den kommunala verksamheten och bevaka sina rättigheter. Jag ser det som en stor tillgång att många är delaktiga. Det kan aldrig vara majoriteten som avgör vad minoriteten behöver.

Vilka förändringar är det som har gjorts i den reviderade policyn?

I den nu reviderade policyn är det dels lagändringar uppdaterats. Den nya versionen betonar också att kommunen ska arbeta mer aktivt för att motverka diskriminering och utsatthet samt arbeta med romsk inkludering.

Vad kommer förändringarna att innebära rent konkret för de minoritetsgrupper som finns i Upplands Väsby?

Kommunen har redan ett ambitiöst arbete men policyn lutar sig nu mot ett ytterligare lagstöd vilket ger ökad kraft i arbetet.

Här kan du läsa policyn för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun.