Minska klyftorna

Upplands Väsby har stora sociala klyftor. Skillnaderna i inkomst, hälsa, arbetslöshet, boendeform, utbildningsnivå med mera är stora mellan Väsbys centrala delar och områden öster om motorvägen. Den stora andelen invånare med utländsk bakgrund har väsentligt sämre levnadsförhållanden än majoriteten av de infödda svenskarna. Det behövs stora insatser och konsekventa prioriteringar för att minska klyftorna och motverka segregationen.

Ungdomar och unga vuxna får allt svårare att skaffa ett vuxenliv. Ungdomsarbetslösheten i Upplands Väsby är bland de högsta i länet, även om det i nationell jämförelse är ganska låg. Av de som har jobb är allt fler hänvisade till otrygga anställningar med dåliga arbetsvillkor (visstid, vikariat, projekt, bemanningsföretag och timanställning) som exempelvis gör det mycket svårt att skaffa bostad, eller ta lån. Bristen på hyreslägenheter och studentbostäder gör att många unga vuxna tvingas bo kvar hemma. Det behövs insatser för att underlätta för ungdomar att etablera ett vuxet liv med trygga ekonomiska villkor.

Lagstiftningen mot diskriminering måste tas på allvar och omsättas i konkreta åtgärder. Alla människors lika värde är för oss inga tomma slagord. Diskriminering ska aktivt motverkas, vare sig det sker på grund av klass, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder.

Arbetsmarknaden delas allt mer upp i ett A- och B-lag. De som har jobb arbetar alldeles för hårt. Samtidigt står många helt utanför i öppen arbetslöshet eller i olika ”åtgärder”. Många arbetar i tillfälliga och otrygga arbeten på den svarta arbetsmarknaden. Kommunen kan inte ensam lösa dessa problem, men som stor arbetsgivare kan mycket göras i arbetsorganisation och främjande av så kallad social ekonomi. Fackföreningar är en viktig faktor för att skapa goda arbetsvillkor och inte minst för att stävja den svarta arbetsmarknaden

Förskola och skola är centrala för att utjämna klasskillnader. En god skola kan kompensera för att barn har olika förutsättningar hemifrån. Vi vill ha en sammanhållen skola för alla som baserar sig på närhetsprincipen. Skolor ska inte ha privata vinstintressen som drivkraft. Friskolor som drivs utan vinstintresse och med en pedagogisk idé eller annan profilering kan vara komplement till kommunala skolor.

Den svenska skolan har en rad systemfel som behöver åtgärdas på nationell nivå. Friskolereformen, det fria skolvalet och kommunaliseringen av skolan har sammantaget lett till en skolkris. Vi ser hur segregationen mellan skolorna ökar och skolresultaten sjunker i hela Sverige. Idén om en likvärdig skola för alla, som ska kompensera elever från studieovana hem, är helt skjuten i sank. I dess ställe en föreställning att marknadsmodeller med konkurrensutsättning ska skapa de bästa förutsättningarna för lärande. Detta har visat sig var vara en felaktig tro.

Vi har en av världens mest tillåtande friskolesystem. Skolor kan efter godkännande från skolinspektionen etablera sig fritt utan hänsyn till behov i den aktuella kommunen. Detta leder till en närmast anarkistiskt och helt ostyrbar situation med överetablering av skolor på vissa håll. De kommunala skolorna får mycket svårt att långsiktigt planera sin verksamhet och får ofta rollen som ”städgumma” när något går fel eller när ansvar för alla elever ska tas. Ett minimikrav är att kommunerna får vetorätt vid etablering av nya friskolor.

Friskolereformen var främst tänkt som ett sätt att främja pedagogiska och kulturella alternativ som ett komplement till de offentligt drivna skolorna. Så har det inte blivit. Friskolorna domineras nu av stora aktiebolag, skolan har blivit ett affärsområde som ska generera vinst till ägarna. Skattepengar går som vinstutdelning till riskkapitalister. Ett minimikrav är att vinstuttag ur skolverksamhet stoppas.

Resultaten i Väsbys skolor har blivit sämre under alliansens styre. Fler unga uppnår inte de mest grundläggande målen. Detta är mycket allvarligt. Nu behövs en kraftig och insiktsfull satsning på skolan för att stärka kvalitén och styra resurser till grupper som har störst behov. Speciellt viktigt är det att barn med behov av särskilt stöd får den hjälp dom har rätt till genom tidiga insatser. Det behövs en tydligare uppföljning av skolornas arbetssätt för att tillförsäkra alla barn en god utbildning. Resurser måste aktivare styras dit behoven är som störst.