Det här är de viktigaste punkterna som Vänsterpartiet i Upplands Väsby vill genomföra de kommande fyra åren. Det är ett utdrag ut vårt kommunalpolitiska program. Hela vårt kommunalpolitiska program kan du läsa här: VäsbyVänsterns kommunalpolitiska program 2027-2030

Du kan klicka på den här länken för att ladda ned innehållet i PDF format: 66 PUNKTER ATT GENOMFÖRA FÖR ETT BÄTTRE VÄSBY

EN OMSORG ATT LITA PÅ:

  • Omsorgslyft. Arbeta långsiktigt och systematiskt för att höja statusen på omsorgsyrken. Löner, arbetsvillkor, fortbildningsmöjligheter och möjlighet till inflytande över sitt arbete behöver förbättras. Heltid ska vara norm – deltid en möjlighet. Insatser för att få fler män att arbeta med omsorgsyrken behövs.
  • Värna en hög personaltäthet. Omsorgspersonal ska ha tillräckligt med tid för att hinna med de mänskliga möten som är det viktigaste i omsorgsarbetet.
  • Teknik, IT och robotar i omsorgen. Teknik i omsorgen kan användas för att avlasta tungt arbete från personal, frigöra personalens utrymme till personliga
  • möten och öka trygghet och personlig integritet för brukarna. Det är ett viktigt utvecklingsområde för omsorgen.
  • Tryggare äldre. Förebyggande insatser och förhindrande av skador sparar både lidande och resurser. Därför behöver trygghetslarm och broddar vara gratis för alla över 80 år. Kommunen ska anställa en kommunal demenssjuksköterska för att stötta sjuka och anhöriga. Se till att äldre har tillgång till hjälp med det digitala.
  • Stöd till anhöriga. Vård och tyngre omsorgsarbete i hemmet ska utföras av professionell personal. Anhöriga är ofta ett viktigt komplement, men får alltför ofta bära en tung börda. Kommunens anhörigkonsulenter är en viktig resurs för att ge stöd och uppmuntran, liksom möjlighet med avlastande korttidsboenden. Stödet ska bibehållas och förstärkas. För att ytterligare avlasta anhöriga ska kommunen anställa en demenssjuksköterska.

FÖRSKOLA OCH SKOLA:

  • Styr resurser dit behoven är störst. Mer resurser behöver tillföras skolan och fritidshemmen. Den så kallade sociala viktningen, som styr resurser dit där de behövs bäst, ska stärkas. Det innebär att mängden pengar skolorna får för varje elev inte är helt lika, utan baseras på socioekonomiska faktorer. Vi vill också öka tilläggsbidraget för barn med särskilda behov.
  • Öka andelen förskolor i kommunal drift. Idag drivs ungefär 75 % av Väsbys förskolor privat. Nya förskolor som tillkommer ska ägas av kommunen. De ger oss mer kontroll över våra barns första viktiga år i skolan.
  • Avskaffa karensdagen för anställda på kommunens förskolor. Tjänstepersoner kan arbeta hemifrån när de känner sig krassliga. Den möjligheten har inte förskolepersonal. För att jämna ut förutsättningarna för yrkesgrupperna måste karensdagen avskaffas för kommunens förskolepersonal.
  •  Inför stegvis 30-timmars arbetsdag för anställda på kommunens förskolor. Vi har råd att arbeta mindre. En 30-timmars arbetsvecka betyder friskare, piggare personal som tar ut färre sjukdagar och orkar arbeta till en högre ålder.
  • Fler pedagoger i förskolan. Öka antalet förskollärare eller barnskötare per barngrupp i förskolan. Det ger också förutsättningar för att minskam barngruppernas storlek.
  • Genusperspektiv höjer resultaten. Driv på för jämställdhetspedagogik i förskola och skola. Pojkar som grupp presterar sämre än flickor som grupp. Pojkar läser generellt sett mindre än flickor. Hos vissa grupper av pojkar frodas en kultur av att skola och kunskap inte är så viktigt. Denna attityd behöver skolan arbeta för att förändra. Flickor och pojkar påverkas ofta av könsroller vilket leder till att deras fulla potential inte kommer fram. Det behöver skolan också arbeta med för att förändra.
  • VNG – ett brett gymnasium för alla ungdomar. Väsbys ungdomar ska ha breda alternativ att välja på hemmaplan. Nu saknas yrkesinriktade och estetiska program. Profilera arbetssätt som tillvaratar mångkultur och flerspråkighet som en viktig resurs.
  • Introduktion för nyanlända. Kommunen har ett bra program för introduktion av nyanlända. Programmet ska även i framtiden följas och ha tillräckliga resurser. Undervisning av barn ska ske från ‘dag ett’. Det behövs handledning som ser till varje barns behov och snabb intrappning i vanlig skola, så klart med det stöd som behövs.
  • Modersmålsundervisning. All forskning visar att barn som får stöd i sitt modersmål lättare lär sig språk och talar bättre svenska. Två- och flerspråkiga människor är en stor tillgång för samhället. Därför ska rätten till modersmålsundervisning stärkas. Vidare ska Upplands Väsby, som är ett sverigefinskt förvaltningsområde, erbjuda språkträning i finska redan från förskolan.
  • Skolbibliotek, läromedel och läsfrämjande. Alla skolor ska ha ett skolbibliotek med utbildad personal. Det stödjer barns läsning och förmåga att förhålla sig kritiska till information de möter i till exempel sina mobiler. Böcker och skönlitteratur ska ha en självklar plats i klassrummet och vara en del av undervisningen. Varje skolklass ska ha tillgång till uppdaterade och relevanta läromedel i hela klassupplagor.
  • Tidiga insatser för särskilt stöd och god psykisk hälsa. Stärk elevhälsoarbetet med tidiga och systematiska insatser för att identifiera och ge stöd till elever med särskilda behov, exempelvis med dyslexi eller neuropsykiatriska funktionshinder. Detta ska när möjligt göras redan i förskolan. Alla elever ska garanteras det stöd de har rätt till för att uppnå kunskapsmålen. Elevvården ska rustas för att arbeta mot den psykiska ohälsa som ökar bland barn och ungdomar.
  • Goda matvanor och rörelse i skolan. Många barn äter inte ordentlig frukost hemma. Vi vill ge skolor möjlighet att servera frukost. Skolorna ska uppmuntra lärmetoder som ger mer rörelse för eleverna.

KULTUR OCH FRITID:

  • Kulturgaranti. Kulturen är livsviktig fastän den, förutom biblioteket, inte är lagstadgad kommunal verksamhet. Avsett därför 2% av budgeten till kulturen – bibliotek, kulturskolan, folkbildning, Gunnes gård och allmänkulturen.
  • Fortsätt utveckla Messingen. Vårt fina multihus ska fortsatt utvecklas till ett nav för utbildning, kultur, bildning och trygghet. Det nya trygghetscentret ska kompletteras med ett medborgarkontor och aktiviteter där människor i alla åldrar kan mötas.
  • Öppen ungdomsverksamhet. Kommunens fritidsgårdar ska få mer resurser för att klara ett allt större behov. Utöver det vill vi starta ett nytt ungdomshus för unga mellan 16 och 20 år och en femte fritidsgård i de östra kommundelarna.
  • Avgiftsfri Kulturskola. Fortsätt satsningen på att utveckla en kulturskola med musik, teater, konst och nycirkus, gärna i samverkan med folkbildning och Väsby konsthall. Kulturskolans avgifter ska sänkas och på sikt avskaffas.
  • Jämställd fritid. Flickor och pojkar ska uppmuntras att bryta könsstereotypiska fritidsvanor. Det är viktigt att kommunens stöd till föreningslivet analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Exempelvis ska anläggningar för ridsport och anläggningar för ishockey få likvärdigt stöd.
  • Föreningsstödet. Föreningsstöd ska i första hand gå till ungdomsverksamhet och motionsidrott. Stöd idrottsföreningar som aktivt motverkar en för tidig specialisering och låter alla delta lika mycket.
  • Kostnadsfri fritidsbusslinje. Föräldrar som skjutsar sina barn till fritidsaktiviteter alstrar mycket trafik. Därför vill vi skapa bättre bussförbindelser, gärna en fritidsbusslinje liknande närtrafikens vinklinje. Den bör gå till och från Sättra gård, med stopp vid Vilundaparken, Friskis & Svettis, Bollstanäs IP och andra större fritidsanläggningar.
  • Utveckla Väsby friluftsområde. Utveckla Sättra, Kairo, Runby till ett sammanhållet friluftsområde. Förbättra tillgängligheten till och informationen om de fina natur-, kultur- och fritidsområdena genom en försiktig och samordnad utbyggnad av stigar, spår, motionsanläggningar och cafémöjligheter. Utveckla Trädgårdsmästarvillan till ett besökscentrum för området.

JÄMSTÄLLDHET OCH JÄMLIKHET:

  • Jämställdhetsintegrering. All kommunal verksamhet ska vara jämställd och genomlysas ur ett genusperspektiv. Jämställdhet är ofta också en del av lösningen på många problem som kommunen behöver lösa. Vi vill stärka kommunens ledning av jämställdhetsintegreringen.
  • Mäns våld mot kvinnor. Mäns våld mot kvinnor är ett problem i alla samhällsklasser. Det måste förstås som en speciell form av våld som handlar om att behålla makten i en nära relation. Insatserna från kommunen för att bekämpa detta våld måste därför vara välgrundade och specifika. Kommunen ska samarbeta med och ge stort stöd till ideella kvinnojourer.
  • Högre lön i kvinnodominerade yrken. Prioritera lönehöjningar i de kvinnodominerade låglönejobben i kommunen. Lönerna måste höjas mer än det som är avtalat.
  • HBTQia+-rätt. Kommunal service ska utformas så att den är neutral till olika familje- och samlevnadsformer när det är lämpligt och stödjer dem när det är lämpligt. Fortbildning av personal i alla verksamheter kring norm- och bemötandefrågor.
  • Motverka diskriminering. Lagstiftningen mot diskriminering ska efterföljas och omsättas i konkreta åtgärder. Alla människors lika värde är inte ett tomt slagord för oss. Diskriminering ska aktivt motverkas, vare sig det sker på grund av klass, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionsvariation eller ålder.
  • Mångfald, flerspråkighet och kulturkompetens i kommunen. Alla chefer ska ha kompetens för att bygga arbetsplatser med mångfald. Speciellt viktigt är att vi får chefer med bredare bakgrund än vi har idag. Alla kontor ska upprätta mångfaldsplaner.
  • Stärk nationella minoriteter. Väsby kommun är ett finskt förvaltningsområde på grund av sin stora finska minoritet. Vi ska fortsätta vara en föregångskommun för etnisk och språklig mångfald inom skola och omsorg. Det behövs egna kommunala initiativ till flerspråkiga verksamheter, som den finskspråkiga avdelningen på Hedvigsgården, den sverigefinska skolan och annan samverkan med civilsamhället. Arbetet med den sverigefinska minoriteten bör stärkas och utformas i linje med de behov gruppen ser. Utred möjligheten till en träffpunkt för den sverigefinska minoriteten, i stil med Seniorernas hus. Kommunen bör också stärka sitt arbete med övriga nationella minoriteter i enlighet med minoritetslagen.

SÄKERHET OCH TRYGGHET:

  • Alla i mål i skolan. Den enskilt viktigaste faktorn för att motverka kriminalitet är att se till att unga lyckas i skolan. Nästan 18% av barnen i Väsby klarar inte målen i grundskolan. Majoriteten av dessa är pojkar med någon form av funktionsvariation. En stor och systematisk insats som hjälper den gruppen klara skolan kan minska rekryteringen in i kriminalitet.
  • Förebygg brott. Kommunen kan komplettera polisens direkta brottsförebyggande arbete genom att anlita väktare, ordningsvakter och sätta upp bevakningskameror. Sådana åtgärder ska vara noga avvägda och sakligt underbyggda utifrån forskningsrön och självklart hållas inom gränserna för vad som är juridiskt tillåtet. Kostnaderna behöver också vägas mot den förväntade nyttan. Vi är mycket kritiska till politiker som bjuder över varandra i kortsiktiga lösningar och ‘hårdare tag’ utan att ha stöd i forskning och beprövad erfarenhet.
  • Stoppa kriminellas rekrytering av unga. Arbeta långsiktigt och brett med brottsförebyggande insatser baserade på forskning och beprövad erfarenhet – inte på kortsiktiga utspel av politiker.
  • Förebygg våld i nära relationer. Stärk ytterligare socialtjänstens resurser för att stödja våldsutsatta och arbeta förebyggande. Alla kommunens verksamheter ska ha kompetens att bemöta dem som utsätts för våld i nära relationer och alla kommuninvånare ska veta var man vänder sig om man utsätts för våld i en nära relation. Socialtjänsten ska ha kompetens och resurser att arbeta även med våldsutövande.

INTEGRATION, ARBETSMARKNAD OCH ETT HÅLLBART ARBETSLIV:

  • Kommunal arbetsmarknadspolitik. Ta över uppgifter från Arbetsförmedlingen och medföljande statlig finansiering. Fokusera kommunens arbetsmarknadsinsatser på de som står längst ifrån arbetsmarknaden.Tänk nytt och kreativt. Starta pilotprojekt kring arbetsintegrerande sociala företag och stöd till företag som tar socialt ansvar.
  • Arbetstidsförkortning. Påbörja ett arbete med successiv arbetstidsförkortning – 30 timmars arbetsvecka – inom den kommunala omsorgen.
  • Fackliga rättigheter. En stark fackföreningsrörelse bevakar arbetares rättigheter och upprätthåller en hälsosam arbetsmiljö och schyssta villkor. Vi slår vakt om den svenska modellen för lönebildning. Den kommunala organisationen ska vara ett föredöme. Utbildning kring fackliga rättigheter ska vara lika självklara i skola och integration av nyanlända som utbildning i entreprenörskap .
  • Sommarjobb åt alla. Sommarjobbet är för många unga det första viktiga steget in på arbetsmarknaden. Vi vill se en fortsatt kommunal satsning på fler sommarjobb.
  • Arbetsnära utbildning. Arbetslösheten idag är till stora delar ett matchningsproblem. De arbetssökande behöver individuellt anpassade utvecklingsplaner där möjligheterna till kompetenshöjning, språkutveckling och livslångt lärande ska vara goda. Yrkesutbildning i samarbete med lokala företag och arbetsmarknadens parter ska utvecklas.
  • Satsa på vuxenutbildning. Utveckla möjligheterna till kompetensutveckling och yrkesutbildning för de som samtidigt lär sig svenska. Utöka möjligheterna till vuxenutbildning för att stödja det livslånga lärandet, omställning i arbetslivet och integration av nyanlända. Återskapa en kommunal basorganisation för Komvux i samarbete med folkbildningens organisationer. Starta en kommunal SFI-utbildning för att garantera att undervisningen håller god kvalitet.
  • Samverkan med sociala företag. Arbetsintegrerade sociala företag är en företagsform som har visat sig kunna nå personer långt från arbetsmarknaden. Sådana företag anställer, handleder och utvecklar personer utifrån sociala ambitioner samtidigt som företagen är kommersiellt bärkraftiga. Ofta drivs de i nära samverkan med kommun och arbetsförmedling.
  • Bostad – en social förutsättning. Kommunen gör mycket, framförallt i samarbete med Väsbyhem, för att få fram lägenheter och utslussningsboenden. Genom exempelvis Bostad först, skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och introduktionslägenheter för nyanlända kan kommunen göra avgörande insatser för att ge individer en bas att stå på. Förverkliga kommunens bostadsförsörjningsplan med insatser för att få fram lägenheter i en fungerande boendekedja. Utveckla samverkan med fler bostadsföretag än Väsbyhem. Kommunen ska erbjuda praktikplatser inom den egna verksamheten åt som står långt ifrån arbetsmarknaden.
  • Vård och stöd till personer med beroendeproblematik. Vård och stöd till personer med beroendeproblematik och psykisk ohälsa ska samordnas med arbetsmarknadsinsatser. Det är viktigt med en helhetssyn med individens situation i fokus. Sociala insatser som till exempel Bostad först och boendestöd riskerar att bli verkningslösa om en saknar en meningsfull koppling till arbetslivet, och arbetsmarknadsinsatser blir verkningslösa om en har ett drogberoende och saknar bostad.

RÄTTEN TILL BOSTAD:

  • Stärk och använd Väsbyhem. Använd och stärk Väsbyhem för att bygga hyresrätter i hög och jämn takt.
  • Pressa priserna i nyproducerade lägenheter. Rikspolitiken behöver skapa andra spelregler på bostadsmarknaden. Lokalt ska kommunen starta ett projekt tillsammans med Väsbyhem med för att pressa priserna vid nyproduktion så långt som möjligt. Anknyt till projekt som bygger enkelt men bra.
  • Ställ krav vid nybyggnation. Sälj mark till förmånligt pris mot att entreprenörerna håller hyrorna låga och bygger klimatsmart.
  • Sociala hyreskontrakt. Kommunen ska ha god tillgång till lägenheter för att stödja rehabilitering, skyddat boende och andra sociala ändamål. Väsbyhem tar ett stort socialt ansvar i uthyrningen av sina lägenheter. Liknande samarbeten ska utvecklas med privata hyresvärdar.

FUNKTIONSRÄTT OCH FOLKHÄLSA:

  • Fysisk tillgänglighet. Tillför mer resurser och arbeta systematiskt för att öka tillgängligheten i offentliga miljöer och kommunens lokaler.
  • Rätt till kontaktperson inom LSS och socialpsykiatrin. Det är viktigt för det sociala livet för boende inom LSS att ha en kontaktperson. Kontaktpersonen ska inte vara en av de anställda på boendet utan fungera som en kompis och en länk till vidare sociala kontakter.
  • Stärkt primärvård genom jouröppen vårdcentral. Primärvården är viktig för folkhälsan, både för att förebygga sjukdomar och för att avlasta akutsjukvården. Trots det är den eftersatt. Det behövs avsevärt större resurser för att öka tillgängligheten. Vi vill ha en jouröppen vårdcentral driven av regionen i centrala Väsby, för att göra vård mer tillgängligt för våra kommuninvånare.
  • Kön och hälsa. Vår tids stora och växande hälsoproblem med utbrändhet drabbar kvinnor i högre grad än män. Medvetenheten om hälsans koppling till genus ska öka genom fortbildning till personal och information. Det kan handla om hur vissa mansnormer starkt bidrar till ohälsa och att flickors och pojkars psykiska ohälsa ofta tar sig skilda uttryck.
  • Elevhälsa att lita på. Elevhälsan ska stärkas med ökade resurser till skolsköterskor, skolläkare och kuratorer.
  • Psykisk hälsa. Genomför insatser för att stödja ungas psykiska hälsa. Det kan handla om stöd till tjejjourer, program för att förhindra suicid eller förbättrat samarbete mellan elevhälsa, ungdomsmottagning och BUP. Stärk ungdomspsykiatrin genom att avsätta mer resurser. Barn och unga ska inte skickas mellan olika insatser utan få en sammanhållen vård.
  • Stöd åt äldre. Bryt ensamhet och isolering bland äldre genom att permanenta projektet Hjärnvägen. Se till att äldre har tillgång till hjälp med det digitala livet, till exempel genom Väsbyfixaren som hjälper äldre i deras hem.

KLIMAT:

  • Fossilfritt. Satsa på förnyelsebara energikällor och på sätt att minska energiförbrukning. Det pågående arbetet med att energieffektivisera kommunens lokaler och skapa en koldioxidneutral bilpark ska fortsätta. Kommunen ska vara med och ta ansvar för att skapa en infrastruktur för bilar med alternativa bränslen och för bilpooler.
  • Klimatsmart byggande. Vid nybyggnation är det viktigt att analysera hela byggprocessen och vilken påverkan den har på klimatet, till exempel genom att välja material med hänsyn till utvinningen av råvaran, transportsträckor, framtida återvinningsmöjligheter och så vidare. Byggmaterialen bör så långt som möjligt vara naturliga. Vi vill ha miljövänligare el- och uppvärmningskällor, som till exempel solpaneler. Vid rivning ska byggnadsmaterial återvinnas i möjligaste mån. Där det är möjligt strävar vi efter att bygga enligt högsta miljöcertifieringsklass.
  • Väsbyhem bygger grönt. Ge Väsbyhem ett tydligt uppdrag att bygga grönt och klimatrenovera de bostäder man redan äger. Hänsyn ska tas till en byggnads miljöpåverkan under hela livscykeln.
  • Fler odlingsytor. Stadsodling och kolonilotter gör mycket både för människors hälsa och välmående och för den lokala grönmiljön och biologisk mångfald. Redan existerande odlingsområden ska värnas och när nya områden planeras så ska stadsodlingar, kolonilotter, bikupor och liknande planeras in för att skapa grönytekomplement även inom tätbevuxna områden.
  • Värna lokal natur. Utveckla ett program för naturvård och biologisk mångfald i Väsby i samråd med den lokala Naturskyddsföreningen.
  • Mobilitetslösningar. Skapa stora och väl fungerande bilpooler som radikalt minskar behovet av egen bil. Sänk parkeringstalen i alla nyplanerade bostadsområden och bygg in mobilitetslösningar som ligger i framkant.
  • Kommunalt återbruk. Uppmuntra att ett socialt företag som arbetar med återbruk etablerar sig i kommunen.

DEMOKRATI OCH VALFRIHET I EN STARK KOMMUN:

  • Kommunen är ingen marknad. Vi vill avlägsna oss från styrformer där kommunen försöker efterlikna en marknad, till exempel kring lokalförsörjning och kvarvarande interna köp- och säljsystem.
  • Folkbildning. Ge stöd till studieförbund och annan folkbildning i föreningslivet som syftar till att öka delaktighet och medborgarkunskap.
  • Genderbudgeting. Inför ett genusperspektiv i budgetarbetet genom att använda så kallad genderbudgeting. Det tydliggör fördelning och konsekvenser mellan könen av ekonomiska beslut.