Att växa upp i Väsby

Jämlik skola och förskola

Väsby ska vara en bra plats att växa upp på. Att satsa på barn och unga nu leder till ett gott samhälle imorgon. Därför prioriterar Vänsterpartiet resurser till förskola och skola och jobbar för att det ska finnas fritids- och kulturaktiviteter som passar alla barn och unga. Det är viktigt att kommunen har resurser nog för att hjälpa barn som far illa och att kommunen motverkar barnfattigdom. FN:s barnkonvention är en del av svensk lag och ska styra de beslut som fattas genom att sätta barns rättigheter främst. Det är viktigt att barn och unga får vara med och påverka de frågor som handlar om dem.

Att se till att alla barn lyckas i skolan är det enskilt viktigaste vi kan göra för att trygga framtidens Väsby. Vi vill ha en sammanhållen och likvärdig skola som baserar sig på närhetsprincipen. Alla skolor ska ha bra kvalité så att föräldrar slipper bekymra sig om att välja skola åt sina barn för att få en bra utbildning. Förskola och skola ska ge våra barn kunskaper, färdigheter och värderingar. Trygghet, nyfikenhet och lust att lära ska prägla verksamheterna. Förskolan och skolan ska utjämna klasskillnader. Skolan ska kompensera för de olika förutsättningar barn har med sig hemifrån.

Experimentet med en marknadsstyrd skola måste få ett slut. Den svenska skolan har en rad systemfel som regeringen behöver lösa. Sverige är det enda landet i världen som tillåter aktiebolag driva skolor och göra vinstuttag. Friskolereformen, det fria skolvalet och kommunaliseringen av skolan har lett till en skolkris. Friskolorna sorterar och segregerar barn och försvårar den demokratiska styrningen av utbildningen. Systemet motverkar grundtanken i skollagen och läroplanen – att alla barn ska ha rätt till en bra utbildning. Sverige och Väsby ska inte ha skolor där vinstjakt är drivkraften. Skolor i ideell regi som drivs utan vinstintresse och med en pedagogisk idé eller annan profilering kan vara ett komplement till den kommunala skolan.

Allt för många unga uppnår inte de grundläggande målen i skolan. Tjugo procent av Väsbys unga får inte behörighet att söka till gymnasiet. Det är ett stort problem. För att lyckas med att ta alla barn i mål behöver vi betydligt större resurser. Klasserna är idag för stora, lärartätheten för liten och det sparas ofta in på den elevvårdande personalen. Det går ut över alla elever men särskilt de som har störst behov av stöd i skolan. Extra viktigt är det att barn med behov av särskilt stöd får den hjälp dom har rätt till genom tidiga insatser, och att resurser aktivt styrs till skolor där behoven är som störst.

Väsby växer. Det har lett till att utbyggnaden av skolor och förskolor ligger efter. Det är för trångt i klassrummen och elevgrupperna är för stora. Därför jobbar vi för att fler skolor och förskolor byggs och planeras in på ett tidigt stadium när nya bostadsområden planeras. Kommunen måste ta täten i samhällsinvesteringar, som skolor och förskolor, och inte överlåta det till privata aktörer. Ett första steg är att renovera och rusta upp Runbyskolan och Breddenskolan.

Förskola och skola ska ta tillvara och utveckla alla barns unika tillgångar och behov. Skolan behöver ha en medveten pedagogik när det gäller att förmedla normer och värderingar som frigör, inte minst ur ett genusperspektiv.

Våra förslag

  • Styr resurser dit behoven är störst. Mer resurser behöver tillföras skolan och fritidshemmen. Den så kallade sociala viktningen, som styr resurser dit där de behövs bäst, ska stärkas. Det innebär att mängden pengar skolorna får för varje elev inte är helt lika, utan baseras på socioekonomiska faktorer. Vi vill också öka tilläggsbidraget för barn med särskilda behov.
  • Ersättning efter ansvar. Det är kommunen som har ansvaret för att alla elever har en plats i skolan och att allt fungerar. Det medför ibland extra kostnader. Vi vill att de pengarna ska kunna användas där de behövs utan att motsvarande resurser måste tillföras friskolor som inte har samma behov.
  • Nytt lokalhyressytem. Vi vill förändra kommunens lokalhyressystem som idag skapar ojämlika förutsättningar för skolorna. Resurserna till undervisning ska vara lika oavsett vilka lokaler skolan har.
  • Öka andelen förskolor i kommunal drift. Idag drivs ungefär 75 % av Väsbys förskolor privat. Nya förskolor som tillkommer ska ägas av kommunen. De ger oss mer kontroll över våra barns första viktiga år i skolan.
  • Fler pedagoger i förskolan. Öka antalet förskollärare eller barnskötare per barngrupp i förskolan. Det ger också förutsättningar för att minska barngruppernas storlek.
  • Fler män i förskolan. Svårigheterna att rekrytera utbildad personal är idag ett stort problem. Vi vill rikta insatser till pojkar för att väcka intresset för att bli förskollärare.
  • Lita på professionen. Det är dags för politiken att börja lita på personalen och ge skolan arbetsro. Lärarnas arbetsvillkor måste förbättras. Medarbetarna är pressade av styrsystem som inspirerats av New public management och av nedskärningar. Det innebär ofta fler arbetsuppgifter och färre stödfunktioner. Samtidigt har man minskat de andra personalgrupperna i skolan och nedvärderat behovet av deras kompetens. Det vill vi ändra på.
  • Genusperspektiv höjer resultaten. Driv på för jämställdhetspedagogik i förskola och skola. Pojkar som grupp presterar sämre än flickor som grupp. Pojkar läser generellt sett mindre än flickor. Hos vissa grupper av pojkar frodas en kultur av att skola och kunskap inte är så viktigt. Denna attityd behöver skolan arbeta för att förändra. Flickor och pojkar styrs ofta av stereotypa genusnormer där deras fulla potential inte kommer fram. Det behöver skolan också med för att förändra.
  • Trygg skolmiljö, fler vuxna. Det behövs fler vuxna i skolan utöver lärarna – fritidsledare, kuratorer, vaktmästare, assistenter med flera behövs för att skapa en trygg skolmiljö för alla barn. Fördjupa skolans våldsförebyggande arbete med metoder som Mentorer för våldsprevention (MVP) och feministiskt självförsvar.
  • Tidiga insatser för särskilt stöd och god psykisk hälsa. Stärk elevhälsoarbetet med tidiga och systematiska insatser för att identifiera och ge stöd till elever med särskilda behov, exempelvis med dyslexi eller neuropsykiatriska funktionshinder. Detta ska när möjligt göras redan i förskolan. Alla elever ska garanteras det stöd de har rätt till för att uppnå kunskapsmålen. Elevvården ska rustas för att arbeta mot den psykiska ohälsa som ökar bland barn och ungdomar.
  • Skolbibliotek, läromedel och läsfrämjande. Alla skolor ska ha ett skolbibliotek med utbildad personal. Det stödjer barns läsning och förmåga att förhålla sig kritiska till information de möter i till exempel sina mobiler. Böcker och skönlitteratur ska ha en självklar plats i klassrummet och vara en del av undervisningen. Varje skolklass ska ha tillgång till uppdaterade och relevanta läromedel i hela klassupplagor.
  • Modersmålsundervisning. All forskning visar att barn som får stöd i sitt modersmål lättare lär sig språk och talar bättre svenska. Två- och flerspråkiga människor är en stor tillgång för samhället. Därför ska rätten till modersmålsundervisning stärkas. Vidare ska Upplands Väsby, som är ett sverigefinskt förvaltningsområde, erbjuda språkträning i finska redan från förskolan.
  • Introduktion för nyanlända. Kommunen har ett bra program för introduktion av nyanlända. Programmet ska även i framtiden följas och ha tillräckliga resurser. Undervisning av barn ska ske från ‘dag ett’. Det behövs handledning som ser till varje barns behov och snabb intrappning i vanlig skola, så klart med det stöd som behövs.
  • Goda matvanor och rörelse i skolan. Många barn äter inte ordentlig frukost hemma. Vi vill ge skolor möjlighet att servera frukost. Skolorna ska uppmuntra lärmetoder som ger mer rörelse för eleverna.
  • Resurser åt fritidshemmen. Idag är det generellt för många barn per vuxen i fritidshemmen. Innehållet i verksamheten behöver också utvecklas för att möta ökade krav på pedagogiskt innehåll. En god arbetsmiljö för personalen är avgörande för att garantera kvaliteten i fritidshemmen. Därför vill vi anställa fler fritidspedagoger och begränsa hur stora barngrupperna får vara.
  • Öppna särskilda fritidsklubbar för mellanstadiebarn. Långa ensamma eftermiddagar är inte bra för något barn. Därför vill vi att kommunen öppnar fritidsklubbar särskilt för mellanstadiebarn, inriktade just på deras behov och intressen.

Prioriterade insatser för skolan och förskolan

  • Alla i mål. Ökat fokus och förstärkta insatser för att hjälpa alla barn till gymnasiebehörighet. Styr resurser dit behoven är störst, alltså till skolor med socioekonomiska utmaningar och till elever med särskilda behov. Alla skolor ska upprätta en handlingsplan för ta alla i mål.
  • Öka personaltätheten i förskolan och skola. Det är viktigt med fler pedagoger men även annan personal behövs.
  • Må bra i skolan – insatser för trygghet och för psykisk hälsa. Öka insatserna för trygga skolmiljöer. För att motverka mobbning och otrygghet behövs fler vuxna i skolorna. Elevhälsan ska få mer resurser för att motverka psykisk ohälsa.
  • Ändra normen. Vi vill bryta upp stereotypa könsmönster och jobba mot att barn väljer yrke efter sin könstillhörighet. Genomför en kraftfull satsning på genuspedagogisk fortbildning för lärare genom att det femåriga projektet Ändra normen startas.
  • Öka andelen förskolor och skolor i kommunal drift. Vi vill att nya skolor och förskolor som skapas i första hand ska vara i kommunal drift.
  • VNG – ett brett gymnasium för alla ungdomar. Väsbys ungdomar ska ha breda alternativ att välja på hemmaplan. Nu saknas yrkesinriktade och estetiska program. Profilera arbetssätt som tillvaratar mångkultur och flerspråkighet som en viktig resurs.
  • Tidiga insatser redan i förskolan. Ofta ser redan förskolepersonalen vilka barn och familjer som har behov av särskilda insatser. Se till att förskolepersonalen har kunskap om och kan koppla ihop barn och familjer med de tidiga och förebyggande stödinsatser som kommunen erbjuder.
  • Stärk vuxenutbildningen och starta kommunal SFI-undervisning. SFI-utbildningen är vägen till integration och arbete för många. Därför är det viktigt att den håller hög kvalitet. Det gör tyvärr sällan SFI-utbildningar i privat regi.
  • Avskaffa karensdagen för anställda på kommunens förskolor. Tjänstepersoner kan arbeta hemifrån när de känner sig krassliga. Den möjligheten har inte förskolepersonal. För att jämna ut förutsättningarna för yrkesgrupperna måste karensdagen avskaffas för kommunens förskolepersonal.
  • Inför stegvis 30-timmars arbetsvecka för anställda på kommunens förskolor. Vi har råd att arbeta mindre. En 30-timmars arbetsvecka betyder friskare, piggare personal som tar ut färre sjukdagar och orkar arbeta till en högre ålder.

Kultur och fritid för alla

Att Väsby erbjuder ett rikt kulturliv och möjlighet för alla att idrotta stärker Väsbybornas livskvalitet och folkhälsa. Dessutom gör det kommunen till mer en attraktiv plats att verka i. Kommunens insatser ska fokusera på att främja det egna skapandet och de egna fritidsaktiviteterna hellre än passiv konsumtion. Kommunens stöd till ideella kultur- och idrottsföreningar ska vara frikostigt och främja jämställdhet och mångfald. Utbyggda kultur- och fritidsmöjligheter är också ett led i omställning till ett hållbart samhälle. Kraven på omställning till hållbar utveckling gör att konsumtion och resor måste minska och bytas mot aktiviteter i närområdet. Principen om hålla politiken på en armlängds avstånd från kulturlivets innehåll ska fortsätta bevakas.

Våra förslag

  • Öppen ungdomsverksamhet. Kommunens fritidsgårdar ska få mer resurser för att klara ett allt större behov. Utöver det vill vi starta ett nytt ungdomshus för unga mellan 16 och 20 år och en femte fritidsgård i de östra kommundelarna.
  • Messingen. Vårt fina multihus ska fortsatt utvecklas till ett nav för utbildning, kultur, bildning och trygghet. Det nya trygghetscentret ska kompletteras med ett medborgarkontor och aktiviteter där människor i alla åldrar kan mötas.
  • Bibliotek och folkbildning. Värna folkbiblioteket och ge stöd till studieförbund. Utveckla bibliotekets uppsökande verksamhet med exempelvis bokbuss, Boken kommer och utlåning på institutioner. Biblioteket ska stödja och inspirera skolbibliotek och läsfrämjande insatser i samarbete med föreningar.
  • Kulturskola. Fortsätt satsningen på att utveckla en kulturskola med musik, teater, konst och nycirkus, gärna i samverkan med folkbildning och Väsby konsthall. Kulturskolans avgifter ska sänkas och på sikt avskaffas.
  • Väsby friluftsområde. Utveckla Sättra, Kairo, Runby till ett sammanhållet friluftsområde. Förbättra tillgängligheten till och informationen om de fina natur-, kultur- och fritidsområdena genom en försiktig och samordnad utbyggnad av stigar, spår, motionsanläggningar och cafémöjligheter. Utveckla Trädgårdsmästarvillan till ett besökscentrum för området.
  • Idrottsanläggningar. Behovet av idrottsanläggningar ökar i takt med att Väsby växer. Investeringar i nya anläggningar ska planeras långsiktig och som en integrerad del i all stadsbyggnad. I Vilundaparken bör det byggas en ny entrédel vid ishallen som ger en värdig ingång och ersätter alla provisorier och baracker som nu präglar omgivningen.
  • Jämställd fritid. Killar och tjejer ska uppmuntras att bryta könsstereotypiska fritidsvanor. Det är viktigt att kommunens stöd till föreningslivet analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Exempelvis ska anläggningar för ridsport och anläggningar för ishockey få likvärdigt stöd.
  • Föreningsstödet. Föreningsstöd ska i första hand gå till ungdomsverksamhet och motionsidrott. Stöd idrottsföreningar som aktivt motverkar en för tidig specialisering och låter alla delta lika mycket.
  • Spontanidrott. Underhåll de små bostadsnära idrottsanläggningarna – enkla bollplaner, basketkorgar, motionsslingor och gräsytor för spontanidrott. Planera in sådant i varje nybyggt område och i samband med att bostadsområden rustas upp.
  • Samverkan med idrottsråd. Utveckla kommunens samverkan med idrottsrörelsen genom att starta ett formaliserat idrottsråd. Ge rådet inflytande över hur idrottsanläggningar sköts och vilka insatser inom idrotten som ska prioriteras.
  • Kostnadsfri fritidsbusslinje. Föräldrar som skjutsar sina barn till fritidsaktiviteter alstrar mycket trafik. Därför vill vi skapa bättre bussförbindelser, gärna en fritidsbusslinje liknande närtrafikens vinklinje. Den bör gå till och från Sättra gård, med stopp vid Vilundaparken, Friskis & Svettis, Bollstanäs IP och andra större fritidsanläggningar.
  • Kulturmiljö. Väsbys rika fornlämningar, varierade kulturlandskap och nyare kulturmiljöer ska vårdas och göras tillgängliga för en bredare allmänhet. Hembygdsföreningen ska vara en viktig samarbetspart i detta.
  • Föreningslivets lokaler. Lokaler för föreningsverksamhet ska ha låga hyrestaxor så att de utnyttjas mycket och ger ett stöd till civilsamhället. Utveckla samutnyttjande och tillgänglighet till exempelvis skollokaler som står tomma under kvällstid.
  • Pensionärernas fritid. Stöd ska ges till pensionärsorganisationer både i form av ekonomiska bidrag och förmånlig tillgång till lokaler.
  • Stöd till kulturlivet. Kulturliv för vuxna stödjer kommunen främst genom samverkan med civilsamhällets kulturföreningar. Vi är speciellt stolta över Väsby konsthall.
  • Muslimskt kulturcentrum. Vi vill att alla trossamfund likabehandlas i kommunen. Det är dags att även muslimer får en värdig mötesplats i Upplands Väsby. Kommunen ska inte ge stöd till religiösa organisationer, men kan underlätta och hjälpa till att hitta lokaler och mark vid planarbete.

Prioriterade insatser för kultur och fritid

  • Stärk den öppna ungdomsverksamheten. Vi vill ha ett nytt ungdomshus för gruppen 16-20 år, en femte fritidsgård i östra kommundelarna och mer resurser för det brottsförebyggande arbetet bland ungdomar
  • Jämlik fritid. Utveckla fritidsbanken och se över taxor och avgifter på kulturskola, bad och andra fritidsarrangemang så att alla barn och ungdomar ska ha råd att ha en aktiv fritid. Främja föreningar som gör aktiva insatser för att alla ska ha möjlighet att delta oavsett föräldrars ekonomiska förutsättningar.
  • Kulturgaranti. Kulturen är livsviktig fastän den, förutom biblioteket, inte är lagstadgad kommunal verksamhet. Avsett därför 2% av budgeten till kulturen – bibliotek, kulturskolan, folkbildning, Gunnes gård och allmänkulturen.