🔊 Läs upp

Gemenskap före marknad

Vänsterns valfrihet

Privatiseringar av omsorg, förskolor, skolor och kommunalt ägda bostäder innebär att det blir mindre för vanligt folk att besluta om gemensamt. Det försvagar det demokratiska styret. Vi motsätter oss den utvecklingen. Omsorg om barn, gamla, sjuka och personer med funktionsvariation får inte bli en marknadsplats där de starkaste tar för sig mest. Människors behov av trygghet och omsorg är något annat än varor och måste fördelas på ett annat sätt. Vänsterpartiet har när vi var en del av den rödgröna majoriteten 2014-2018, påbörjat det långsiktiga arbetet med att utveckla de demokratiska styrformerna, öka kvaliteten och återta verksamheter i kommunal drift. Vi vill dock inte bara tillbaka till det gamla. Vi vill bygga vänsterns valfrihetssystem inom ramen för det gemensamma ägandet.

Om kommunen ska klara de framtida behoven inom omsorgen måste arbetsorganisationen och ledningsstrukturen förbättras. De anställda behöver få större inflytande och organisationerna måste bli mindre toppstyrda. Den kommunala omsorgen ska finnas för alla men kan kompletteras med kooperativ och ideella föreningar. Vinstdrivande välfärdsföretag ska på sikt fasas ut från kommunen. Alla pengar som kan sparas genom att effektivisera skola och omsorg ska återinvesteras i verksamheterna. Kommunen bör arbeta på att utveckla medborgardialogen och uppmuntra demokratiska arbetsformer i kommunen.

Våra förslag

• Öka brukarinflytande i hemtjänsten. Brukaren ska kunna styra vad som ska prioriteras vid varje tillfälle – städning, inköp, samtal etc. Förenkla handläggningen av biståndsbeslut till äldre över 80 år. Låt den kommunala hemtjänsten gå från minutstyrd verksamhet till ramtid.
• Boendeinflytande. Slå vakt om och fortsätt utveckla de boendes inflytande inom Väsbyhem. Speciellt viktigt är det när bostadsområden står inför större renoveringar och tillbyggnader.

Prioriterade insatser för valfrihet

Demokratisk kontroll. Öka andelen av verksamheter i kommunal drift. Motverka privatisering och utförsäljning av kommunal verksamhet till företag med vinstmotiv. Ta där det är möjligt tillbaka verksamheter i privat regi.

Samverka med civilsamhället. Civilsamhällets organisationer är ofta ett viktigt komplement till den kommunala verksamheten. Utveckla och systematisera samarbetet exempelvis med att teckna IOP-avtal (ideburet offentligt partnerskap).

Folkbildning. Ge stöd till studieförbund och annan folkbildning i föreningslivet som syftar till att öka delaktighet och medborgarkunskap.

Social ekonomi. Stöd och uppmuntra den tredje sektorn, det vill säga företag och verksamhet som drivs av i huvudsak ideella motiv – exempelvis kooperativ, föreningsdrift, arbetskooperativ och arbetsintegrerande sociala företag.

Ordning och reda i kommunen

Gemensamt och under demokratiskt inflytande organiserar vi några av våra viktigaste behov. Vi har stora resurser till vårt förfogande – Upplands Väsby kommun omsätter drygt 3 miljarder kronor. Det görs mycket bra men det finns fortfarande brister. Vänsterpartiet sätter alltid välfärden först och den möter idag stora utmaningar. Omsorgen om en allt äldre befolkning kräver större resurser. De lågavlönade kvinnodominerade yrkenas status måste höjas genom högre löner och bättre arbetsförhållanden. Ett växande Väsby behöver bygga bostäder, skolor och förskolor. Upplands Väsby kommun behöver mer resurser för att klara sina åtaganden. Vänsterpartiet vill inte att Väsby ska försöka konkurrera som en av Sveriges lågskattekommuner. Höjer vi istället den kommunala satsen till det svenska genomsnittet så får kommunen drygt 180 miljoner kronor. Det innebär bättre skolor, högre livskvalitet för våra äldre, tryggare ungdomar och ett stärkt klimatarbete. Det innebär en ljusare framtid för hela Väsby.

Självklart har inte heller Vänsterpartiet obegränsade resurser. Vi lovar inte allt åt alla. Vi måste prioritera precis som alla andra partier. Skillnaden är att vi prioriterar en fördelning som utjämnar klassklyftor, motverkar segregation och som främjar jämställdhet. Vi prioriterar vanligt folk.

Våra förslag

• Kommunen är ingen marknad. Vi vill avlägsna oss från styrformer där kommunen försöker efterlikna en marknad, till exempel kring lokalförsörjning och kvarvarande interna köp- och säljsystem.
• Investeringar. När staden växer behöver vi bygga vägar, skolor, förskolor, äldreboenden etc. Detta är kommunal kärnverksamhet och ska därför i huvudsak finansieras och ägas av kommunen.
• Genderbudgeting. Inför ett genusperspektiv i budgetarbetet genom att använda så kallad genderbudgeting. Det tydliggör fördelning och konsekvenser mellan könen av ekonomiska beslut.
• Sociala investeringsfonder. Pröva att använda sociala investeringsfonder som metod för att genomföra långsiktiga insatser för social hållbarhet.

Prioriterade insatser för ordning och reda i kommunen

• Höj kommunalskatten. Ge den kommunalt finansierade verksamheten nödvändiga resurser genom att höja kommunalskatten. Kommunen växer och behöver göra mycket stora investeringar. Kommunen har jämfört med många andra kommuner en ung befolkning. Men andelen äldre pensionärer växer även hos oss. Det medför att mer resurser långsiktigt måste tillföras till välfärden. Vi vill att kommunalskatten höjs med 30 öre under mandatperioden. Det skulle tillföra drygt 40 miljoner kronor i intäkter till kommunen.
• Styr med tillitskultur. Styrformerna inom kommunen ska arbeta mer med att skapa en tillitskultur där vi litar på medarbetarnas profession. Minska mängden av kontroll och uppföljningar för att frigöra tid och kraft och arbetsglädje till kärnuppdraget.
• Ordning och reda. Den kommunala verksamheten ska vara ett föredöme och sätta normer för hur vi vill att samhället ska vara. Därför är det viktigt att vårda, reparera och sköta det vi har. Skolor och särskilda boenden ska vara fräscha och ha fungerande teknik. Gator och cykelvägar ska vara väl underhållna och belysning ska fungera.

Fina förslag – men har vi råd?

Sverige och Upplands Väsby är rikt. Vänsterpartiet vill fördela välståndet mer jämlikt. Vi vill styra mer resurser till gemensamma behov före privat konsumtion. Med en skattehöjning på 30 öre ger vi kommunen drygt 40 miljoner kronor i ökade intäkter. En skattehöjning med 30 öre innebär att den som har 30 000:- i månadsinkomst betalar ungefär en hundralapp mer i skatt varje månad.

De 40 miljoner kronorna kan användas till att:

• minska barngrupperna i de kommunala förskolorna (13 miljoner kronor)
• införa tvålärarsystem i de kommunala skolornas lågstadieklasser (12 miljoner)
• stegvis korta arbetstiden inom den kommunala omsorgen (10 miljoner kronor)
• göra Kulturskolan gratis för alla barn och unga (3 miljoner kronor)
• stärka arbetet med hemmasittande unga (2 miljoner kronor)

Hur ser det ut i resten av landet?

I skrivande stund, 2025, är Upplands Väsby att betrakta som en lågskattekommun. Kommunens skattesats skulle ligga under rikssnittet även efter en höjning på 30 öre.

Så här ser det ut i landet i stort och i vårt närområde:

Den genomsnittliga skattesatsen (kommun och landstingsskatt sammanräknad) var 32,27%.

I Upplands Väsby var skattesatsen 31,80%.

Bland våra grannkommuner i Norrort och Arlandaregionen ser skattesatserna ut så här 2025:

• Uppsala 32,85
• Knivsta 32,62
• Norrtälje 32,10
• Sigtuna 32,08
• Upplands Väsby 31,80
• Upplands Bro 31,78
• Järfälla 31,62
• Vallentuna 31,28
• Sollentuna 30,50