🔊 Läs upp

Jämställt och rättvist

Vänsterpartiet vill inte människor ska begränsas av vilket kön de tillhör. Vi vill bryta könsmaktsordningen – alltså att kvinnor som grupp är systematiskt underordnade män som grupp. Den betydelse vi lägger i det socialt formade könet, genus, ska inte avgöra vilka normer som styr dig eller rollen du tilldelas i samhället. Vuxna ska vara förebilder och uppmuntra och stödja unga killar och tjejer i att frigöra sig från könsförtryck och begränsande normer. Vi vill stärka kommunens personals medvetenhet om jämställdhetsfrågor och inspirera till aktivt förändringsarbete. Vi vill sätta stopp för alla sexuella trakasserier och allt könsrelaterat våld.

Sverige är fortfarande inte ett jämställt land. På vissa områden – politisk representation, familjepolitik och möjligheten för kvinnor att förvärvsarbeta – har stora framsteg gjorts. Vänsterpartiet har varit pådrivande i detta arbete och har tagit Sverige till att ligga i framkant vid en internationell jämförelse. Men mycket återstår att förändra. Kvinnodominerade yrken värderas lägre än mansdominerade. Män får fler maktpositioner än kvinnor. Kvinnor utför en större andel oavlönat omsorgsarbete än män. Mäns våld mot kvinnor är vanligare än de flesta vill föreställa sig. Flickors psykiska ohälsa ökar. Prestationskrav och utseendefixering skapar tryck som många unga i känsliga åldrar har svårt att värja sig emot. Sexuella trakasserier och sexistisk jargong bidrar till att göra skolmiljöerna otrygga för framförallt tjejer, men självklart också för killar som inte ställer upp på dessa värderingar. Förskola och skola bidrar till att reproducera traditionella yrkesval. En mycket liten andel pojkar väljer omsorgsyrken och en mycket liten andel tjejer väljer tekniska yrken. Det får konsekvenser på arbetsmarknaden, till exempel genom en sned könsfördelning bland personal som arbetar med barn- och ungdomar. Könsmaktsordningen drabbar också pojkar och män. Pojkar har sämre studieresultat än tjejer och tillåts också många gånger vara utåtagerande på ett osunt sätt. Våld utövas nästan uteslutande av män men drabbar i hög grad också män.

En bra kommunal omsorg av barn och gamla är avgörande för kvinnors möjlighet att arbeta och få ekonomisk självständighet. Av kommunens anställda är en majoritet kvinnor. Tyvärr har kvinnor i offentlig sektor ofta både de största ohälsotalen, den tyngsta arbetsmiljön och de lägsta lönerna. Det behövs en satsning på att höja lönerna i kvinnodominerade yrken och organisera verksamheterna för ökad delaktighet. Omsorgsarbetet, både det betalda och det obetalda, måste fördelas jämnare mellan könen. Det är av avgörande betydelse för jämställdheten att män tar ökat ansvar för omsorgen om barn, gamla och sjuka. Barnomsorg och skola är centrala för att bryta ojämställda mönster och förtryckande attityder mellan könen.

HBTQI+-personers rättigheter och rätt till trygghet är inte på något sätt förhandlingsbara. Vi vill att arbetet med inkludering av HBTQI+-personer tas på största allvar i kommunens skolor och på alla kommunens arbetsplatser.

Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Det innebär att allt vårt politiska arbete präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Merparten av våra förslag för jämställdhet finns därför under andra avsnitt i detta program.

Prioriterade insatser för jämställdhet och jämlikhet

• Jämställdhetsintegrering. All kommunal verksamhet ska vara jämställd och genomlysas ur ett genusperspektiv. Jämställdhet är ofta också en del av lösningen på många problem som kommunen behöver lösa. Vi vill stärka kommunens ledning av jämställdhetsintegreringen.
• Mäns våld mot kvinnor. Mäns våld mot kvinnor är ett problem i alla samhällsklasser. Det måste förstås som en speciell form av våld som handlar om att behålla makten i en nära relation. Insatserna från kommunen för att bekämpa detta våld måste därför vara välgrundade och specifika. Kommunen ska samarbeta med och ge stort stöd till ideella kvinnojourer.
• Jämställdhetsstöd. Ge ökat stöd till föreningar och andra organisationer i civilsamhället som arbetar för jämställdhet och förändrade genusnormer. Exempelvis, Kvinnojouren Mivida, Väsby tjejjour, Akillesjouren, Föreningen Män och projektet mentorer för våldsprevention.
• HBTQi+-rätt. Kommunal service ska utformas så att den är neutral till olika familje- och samlevnadsformer när det är lämpligt och stödjer dem när det är lämpligt. Fortbildning av personal i alla verksamheter kring norm- och bemötandefrågor.
• Jämställd arbetsgivare. Jämställdhetsprogram för kommunens anställda – kommunen bör som arbetsgivare sträva efter ett jämställt uttag av föräldradagar, VAB-dagar och liknande.

Mångkultur – Väsbys största styrka

Upplands Väsby ska vara ett öppet och inkluderande samhälle. Dagens Väsby har byggts av människor som kommit utifrån – av inflyttade svenskar i början av seklet, av finska och sydeuropeiska invandrare från femtiotalet och framåt, senare av invandrare från hela världen. Väsby har varit och är en fristad för flyktingar. Här har man kunnat starta ett nytt liv. Vi har ett av Sveriges mest globaliserade näringsliv, helt beroende av Stockholms öppna samhälle. Mångkultur är en förutsättning och en stor tillgång för vårt Väsby. Politiken ska på alla sätt bejaka och understödja utvecklingen av mångfaldens Väsby. Alla försök att dela upp oss i vi och dom – i olika etniska grupper som ska hållas åtskilda, kulturer som påstås inte kunna finnas sida vid sida – ska stoppas. Vi hävdar mänskliga rättigheter och att människor i grunden är lika i sina strävanden efter att förverkliga sig själv och leva goda liv i samverkan med andra. Migration är en realitet i världen. Upplands Väsby ska ta sin lilla del av ansvaret för att ta emot och hjälpa utsatta människor till en bättre framtid.

Sveriges nationella minoriteter har ett särskilt skydd. Den stora andelen sverigefinnar i Väsby gör att vi är ett finskt förvaltningsområde där rätt till information på finska och språklig och kulturell utveckling ska tryggas av kommunen. Kommunen ska även slå vakt om den romska minoritetens rättigheter.

Våra förslag

• Diskriminering. Lagstiftningen mot diskriminering ska efterföljas och omsättas i konkreta åtgärder. Alla människors lika värde är inte ett tomt slagord för oss. Diskriminering ska aktivt motverkas, vare sig det sker på grund av klass, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionsvariation eller ålder.
• Mångfald, flerspråkighet och kulturkompetens i kommunen. Alla chefer ska ha kompetens för att bygga arbetsplatser med mångfald. Speciellt viktigt är att vi får chefer med bredare bakgrund än vi har idag. Alla kontor ska upprätta mångfaldsplaner.
• Nationella minoriteter. Väsby kommun är ett finskt förvaltningsområde på grund av sin stora finska minoritet. Vi ska fortsätta vara en föregångskommun för etnisk och språklig mångfald inom skola och omsorg. Det behövs egna kommunala initiativ till flerspråkiga verksamheter, som den finskspråkiga avdelningen på Hedvigsgården, den sverigefinska skolan och annan samverkan med civilsamhället. Arbetet med den sverigefinska minoriteten bör stärkas och utformas i linje med de behov gruppen ser. Utred möjligheten till en träffpunkt för den sverigefinska minoriteten, i stil med Seniorernas hus. Kommunen bör också stärka sitt arbete med övriga nationella minoriteter i enlighet med minoritetslagen.
• Modermålsundervisning. Modersmålsundervisning är viktig för att främja flerspråkighet och identitet. Resurser till och organisation av undervisningen behöver förbättras. Genom stärkt modersmålsundervisning förbättrar barn också sin svenska. Två- eller flerspråkig kompetens är självklart en stor fördel när handel och rörlighet över nationsgränserna blivit en förutsättning för Sveriges välstånd

Egenmakt – integration och arbete

Kommunen ska ha ett aktivt och sammanhållet arbete för stärka personer som av olika anledningar står långt från arbetsmarknaden eller har sociala problem. Hjälp till självhjälp ska vara ledordet. Det sociala arbetet ska stötta och stärka människor utifrån deras individuella behov av stöd. Det gäller speciellt i fråga om nyanlända och integration. Individens styrkor och specifika stödbehov ska stå i fokus. Insatser ska ske med respekt för människors integritet och präglas av helhetssyn. För att fungera fullt ut i samhället måste basala behov som bostad, hälsa, ekonomisk bastrygghet och individuella resurser finnas. Förväntningar och krav ska vara tydliga och formas ur en humanistisk grundsyn. Insatser från olika myndigheter som Försäkringskassan, Arbetsförmedling, sjukvården eller kommunen behöver samordnas.

Individ- och familjeomsorg ska präglas av tidiga insatser och systematisk samverkan med förskola och skola för att upptäcka och arbeta med sociala problem som i sin förlängning riskerar leda till social utslagning. Det är viktigt att den nya Socialtjänstlagen omsätts i praktiken – socialtjänsten ska framförallt arbeta med tidiga och förebyggande insatser.

Vi ser ökade klyftor på arbetsmarknaden. Allt fler arbeten präglas av osäkra anställningar, dåliga arbetsförhållanden och låga löner. Nyanlända, lågutbildade, personer med funktionsnedsättning och människor med hälso- och social problem har allt svårare att skaffa ett jobb överhuvudtaget. Ungdomsarbetslösheten är också hög i Upplands Väsby och innebär en dålig start på vuxenlivet för många. När människor går arbetslösa länga hamnar de lätt utanför samhället och att andra sociala problem ökar. Därför är det viktigt att kommunen på alla sätt kraftsamlar mot arbetslösheten.

Samtidigt har vi brist på arbetskraft i många yrken. Det finns många personer som har kapacitet att arbeta om de får rätt stöd och om attityder hos arbetsgivare ändras. Alla kan inte vara högpresterande, men alla kan prestera något om arbetsmarknaden blir mer inkluderande. Vi måste bli bättre på att se varje individ och utgå från varje människas förmåga.

Våra nyanlända är en tillgång som ska tas tillvara och vi behöver invandring för att långsiktigt klara behoven av arbetskraft. Integrationsinsatser ska ske utifrån insikten att nyanlända är en mycket skiftande grupp i fråga om utbildning, yrkesbakgrund och kompetens.

Våra förslag

• Arbetsnära utbildning. Arbetslösheten idag är till stora delar ett matchningsproblem. De arbetssökande behöver individuellt anpassade utvecklingsplaner där möjligheterna till kompetenshöjning, språkutveckling och livslångt lärande ska vara goda. Yrkesutbildning i samarbete med lokala företag och arbetsmarknadens parter ska utvecklas.
• Kommunens arbetsmarknadsinsatser. Arbetsmarknadsenheten behöver större resurser för att inte bara kunna kartlägga och vägleda arbetslösa utan också finansiera insatser för att få fler i arbete. Alla metoder som används ska vara evidensbaserade.
• Samverkan med sociala företag. Arbetsintegrerade sociala företag är en företagsform som har visat sig kunna nå personer långt från arbetsmarknaden. Sådana företag anställer, handleder och utvecklar personer utifrån sociala ambitioner samtidigt som företagen är kommersiellt bärkraftiga. Ofta drivs de i nära samverkan med kommun och arbetsförmedling.
• Arbetsmarknad med plats för funktionsvariation. Det behövs ytterligare insatser för att personer med funktionsvariation ska kunna delta fullt ut i arbetslivet. Fysiska hinder och fördomar ska undanröjas.
• Näringsliv med socialt ansvarstagande. Med ekonomiskt stöd från arbetsmarknadsinsatser, handledningshjälp och aktiv matchning och tillvaratagande av goda exempel kan näringslivet ta ett större socialt ansvar. Väsby promotion kan vara en viktig plattform för ett sådant arbete.
• Samverkan mellan myndigheter. Utveckla arbetet med samordningsförbund, där insatser från Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen, region och kommun samordnas och individens behov sätts i fokus.
• Beroende. Vård och stöd till personer med beroendeproblematik och psykisk ohälsa ska samordnas med arbetsmarknadsinsatser. Det är viktigt med en helhetssyn med individens situation i fokus. Sociala insatser som till exempel “Bostad först” och boendestöd riskerar att bli verkningslösa om en saknar en meningsfull koppling till arbetslivet, och arbetsmarknadsinsatser blir verkningslösa om en har ett drogberoende och saknar bostad.

Prioriterade insatser för integration och arbete

• Se nyanlända som en resurs. Kommunen gör ett gott jobb med att ta emot nyanlända. Fortsätt det goda arbetet med mottagningsenhet, introduktion och bostadsförsörjning. Den mer långsiktiga integrationen behöver stärkas med språkkompetens, vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Detta bör ske i samverkan med civilsamhälle, ideella organisationer, folkbildning, och näringsliv.
• Satsa på vuxenutbildning. Utveckla möjligheterna till kompetensutveckling och yrkesutbildning för de som samtidigt lär sig svenska. Utöka möjligheterna till vuxenutbildning för att stödja det livslånga lärandet, omställning i arbetslivet och integration av nyanlända. Återskapa en kommunal basorganisation för Komvux i samarbete med folkbildningens organisationer. Starta en kommunal SFI-utbildning för att garantera att undervisningen håller god kvalitet.
• Kommunal arbetsmarknadspolitik. Ta över uppgifter från Arbetsförmedlingen och medföljande statlig finansiering. Fokusera kommunens arbetsmarknadsinsatser på de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Tänk nytt och kreativt. Starta pilotprojekt kring arbetsintegrerande sociala företag och stöd till företag som tar socialt ansvar.
• Bostad – en social förutsättning. Kommunen gör mycket, framförallt i samarbete med Väsbyhem, för att få fram lägenheter och utslussningsboenden. Genom exempelvis Bostad först, skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och introduktionslägenheter för nyanlända kan kommunen göra avgörande insatser för att ge individer en bas att stå på. Förverkliga kommunens bostadsförsörjningsplan med insatser för att få fram lägenheter i en fungerande boendekedja. Utveckla samverkan med fler bostadsföretag än Väsbyhem. Kommunen ska erbjuda praktikplatser inom den egna verksamheten åt som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Folkhälsan i Väsby

En god hälsa är en förutsättning för ett gott liv. En mängd sjukdomar, krämpor och funktionsnedsättningar kan vi bara bota, lindra och hantera konsekvenserna av. De hör till livets realiteter. Samtidigt finns det mycket vi kan göra som förbättrar folkhälsan. Motion, matvanor, rökning, alkohol och droger är viktiga och välkända faktorer. Men forskning visar också att saker som delaktighet i samhällslivet, arbetsvillkor, graden av jämställdhet mellan män och kvinnor samt uppväxtförhållanden för barn och unga också påverkar folkhälsan. Hälsa bestäms alltså inte bara av individers livsstilsval – jämlikhet är helt avgörande för en god folkhälsa. Läget för folkhälsan speglar hur hela samhället mår. Därför ska folkhälsoarbete bedrivas brett och långsiktigt med framförallt främjande och förebyggande medel. Särskilt viktiga är de allra tidigaste insatserna i förskola och skola.

Kommunens folkhälsorapport från 2017 visar att folkhälsan i kommunen överlag är god. Men det finns utmaningar. Skillnaden mellan olika områden är stor och vi har områden där folkhälsoproblemen är påtagliga. Vi ser mer karies bland treåringar och signaler om ökad psykisk ohälsa bland unga som måste tas på allvar. Den upplevda otryggheten bland befolkningen i stort ökar och övervikt är vanligare än i länet i genomsnitt. Vi vill att kommunen prioriterar folkhälsoarbetet så att vi kommer till rätta med de problemen.

Våra förslag

• Stärkt primärvård. Primärvården är viktig för folkhälsan, både för att förebygga sjukdomar och för att avlasta akutsjukvården. Trots det är den eftersatt. Det behövs avsevärt större resurser för att öka tillgängligheten. Vi vill ha en jouröppen vårdcentral driven av regionen i centrala Väsby, för att göra vård mer tillgängligt för våra kommuninvånare.
• Systematiskt folkhälsoarbete. Kommunen ska utöka sitt förebyggande och systematiskt folkhälsoarbete. Med utgångspunkt i forskning och den lokala folkhälsorapporten ska kommunen ta fram handlingsplaner som omfattar alla kommunens verksamheter. Kommunens insatser ska följas upp och prioriteras så att de når de grupper som är mest utsatta för sviktande folkhälsa.
• ANDTS. Arbetet för att förhindra och minska missbruk av Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel ska stärkas och tillföras resurser.
• Samverka med civilsamhället. Samverkan med civilsamhällets olika organisationer är viktigt för att nå framgång i folkhälsoarbetet. Stöd till idrottsföreningar är sedan länge etablerat. Möjligheten att ge stöd till nya aktörer som arbetar uppsökande och med nya arbetsformer ska utökas. Samarbete med pensionärsorganisationerna för förebyggande insatser bland äldre ska utvecklas.
• Kön och hälsa. Vår tids stora och växande hälsoproblem med utbrändhet drabbar kvinnor i högre grad än män. Medvetenheten om hälsans koppling till genus ska öka genom fortbildning till personal och information. Det kan handla om hur vissa mansnormer starkt bidrar till ohälsa och att flickors och pojkars psykiska ohälsa ofta tar sig skilda uttryck.

Prioriterade insatser för folkhälsan i Väsby

• Elevhälsa att lita på. Elevhälsan ska stärkas med ökade resurser till skolsköterskor, skolläkare och kuratorer.
• Psykisk hälsa. Genomför insatser för att stödja ungas psykiska hälsa. Det kan handla om stöd till tjejjourer, program för att förhindra suicid eller förbättrat samarbete mellan elevhälsa, ungdomsmottagning och BUP . Stärk ungdomspsykiatrin genom att avsätta mer resurser. Barn och unga ska inte skickas mellan olika insatser utan få en sammanhållen vård.
• Tillgänglig primärvård. Vi kräver en jouröppen vårdcentral med god tillgänglighet driven av regionen.
• Mat och motion. Fortsatt arbete i skolorna för att lägga grunden till goda matvanor och motion. Det måltidspolitiska programmet (Uppdatera namn) ska fullföljas som bland annat syftar till att ha högre kvalité på maten med tillagning nära de som äter.
• Mot missbruk. Bekämpa drogmissbruk genom socialt inriktade förebyggande åtgärder och en restriktiv drogpolitik. Genomför särskilt riktade insatser till de grupper ungdomar som inte nås av skolans ordinarie ANDTS-undervisning.
• Levande lekplatser. Stärk möjligheterna till spontan rörelse, lek och idrott – planera för det sådana möjligheter i alla nya bostadsområden och rusta upp de anläggningar som redan finns.
• Stöd åt äldre. Bryt ensamhet och isolering bland äldre genom att permanenta projektet Hjärnvägen. Se till att äldre har tillgång till hjälp med det digitala livet, till exempel genom Väsbyfixaren som hjälper äldre i deras hem.