Den 29 mars samlades medlemmar i VäsbyVänstern för ett medlemsmöte under temat kärnvapen, säkerhet och Sveriges roll i världen.
Vi gästades av Clara Gullman Levin, kommunikationsansvarig på Svenska Läkare mot Kärnvapen. Hon har varit med och förhandlat fram FN:s konvention om förbud mot kärnvapen och suttit i den internationella styrgruppen för ICAN – kampanjen som tilldelades Nobels fredspris 2017.
Det blev snabbt tydligt att detta inte var ännu ett föredrag – utan en påminnelse om något vi alltför sällan vågar ta in.
När det smäller – och det inte finns något skydd
Under presentationen fick vi en konkret bild av vad kärnvapen faktiskt innebär. Inte i abstrakta termer – utan i verklighet.
- En värmevåg som förångar människor.
- En tryckvåg som krossar allt i sin väg.
- Strålning som dödar – direkt eller långsamt, över dagar, år och generationer.
Och kanske det mest obehagliga av allt:
det finns inget samhälle som kan förbereda sig för detta. Inte ens världens samlade vårdresurser skulle räcka till.
Ett regionalt kärnvapenkrig – med en bråkdel av världens arsenal – kan leda till global svält där miljarder människor riskerar att dö.
Det enda som återstår är därför inte att hantera konsekvenserna. Utan att förhindra att det händer.
En värld som rör sig i fel riktning
Samtidigt som kärnvapen beskrivs som ett existentiellt hot ser vi en utveckling där:
- kärnvapen moderniseras och förstärks
- nedrustningsavtal försvagas
- fler länder skaffar eller närmar sig kärnvapen
Och i Sverige har politiken svängt snabbt.
Trots att en stor majoritet av befolkningen vill att Sverige ska skriva under FN:s förbud mot kärnvapen, har vi istället anslutit oss till en militär allians där kärnvapen är en central del av strategin.
Det väcker en svår men nödvändig fråga: Vad menar vi egentligen med säkerhet?
Samtalet som följde
Deltagarna på mötet uttryckte en djup oro – inte bara för konsekvenserna av kärnvapen, utan för att vi som samhälle tycks ha vant oss vid tanken på dem. Känslor av maktlöshet blandades med frustration över politiska beslut som upplevs sakna förankring i verklighetens konsekvenser. Flera lyfte också en upplevelse av dubbelmoral, där kärnvapen fördöms i ord men accepteras i handling.
Efter presentationen fortsatte mötet i samtalsform där deltagarna fick reflektera kring två frågor:
Vad var det mesta som berörde känslomässigt under föreläsningen idag?
Det som berörde deltagarna starkast var insikten om kärnvapnens konkreta och ofattbara konsekvenser – hur människor förångas, samhällen kollapsar och hur strålning leder till en långsam död som inte går att skydda sig mot eller hantera i efterhand. Denna brutalitet väckte inte bara rädsla, utan en djup känsla av maktlöshet inför att det i praktiken saknas verkligt skydd. Samtidigt växte en stark frustration över det politiska systemet, där beslut upplevs fattas långt ifrån människors verklighet och där en tydlig dubbelmoral präglar frågan: kärnvapen fördöms i teorin men accepteras i praktiken genom säkerhetspolitiska allianser. Flera lyfte också hur begrepp som säkerhet och demokrati används för att legitimera en utveckling som i själva verket riskerar att minska det demokratiska utrymmet. Detta, i kombination med upplevelsen av att frågan sällan diskuteras öppet och att viktiga perspektiv osynliggörs, skapade både sorg, oro och en känsla av ensamhet. Samtidigt fanns en stark moralisk dimension – en återkommande fråga om vilket samhälle vi lämnar efter oss till nästa generation och vilket ansvar vi har att agera innan det är för sent.
Hur kan vi som en lokal förening uppmärksamma detta i vår aktivism
Diskussionen mynnade ut i en tydlig riktning: frågan om kärnvapen behöver göras konkret, lokal och levande. Istället för att stanna i abstrakt geopolitik lyftes behovet av att visa vad detta faktiskt innebär i människors vardag – exempelvis genom lokala scenarier som utgår från vår egen kommun. En central strategi är att nå gymnasieungdomar och förstagångsväljare, genom föredrag i skolor, riktade kampanjmaterial och forum där dialog kan uppstå. Samtidigt betonades vikten av att skapa publika sammanhang – föreläsningar, workshops och öppna samtal – som bryter tystnaden och gör frågan till en gemensam angelägenhet. För att bygga långsiktig effekt behöver arbetet vara kontinuerligt snarare än punktinsatser, där kärnvapenfrågan hålls levande genom återkommande aktiviteter och innehåll som artiklar, podcast och andra kommunikativa format. Det lyftes också att vi behöver bli tydligare i vårt politiska ställningstagande, inte bara informera utan också visa vad vi står för, samt använda berättelser, kultur och kreativa uttryck för att göra frågan mer tillgänglig och engagerande. Sammantaget visar diskussionen att det finns både en vilja och konkreta idéer för att förflytta frågan från perifer till central i vår lokala aktivism.
Ett viktigt steg framåt
Som en konkret följd av mötet fattades också ett tydligt beslut:
VäsbyVänstern kommer att bli medlem i ICAN – den internationella kampanjen för att förbjuda och avskaffa kärnvapen.
Detta innebär att vi ansluter oss till en global rörelse av organisationer och aktörer som arbetar för en värld fri från kärnvapen. Det är ett ställningstagande – inte bara i ord, utan i handling – för nedrustning, internationell rätt och mänsklig överlevnad.
Beslutet markerar en riktning:
att vi som lokal förening vill vara en aktiv del av det globala arbetet för att avskaffa det mest destruktiva vapnet mänskligheten någonsin skapat.
Sprid kunskapen – det gör skillnad
En viktig del av arbetet för en kärnvapenfri värld handlar om att bryta tystnaden och nå ut till fler. Här spelar Svenska Läkare mot Kärnvapen en avgörande roll genom att sprida kunskap om de medicinska och humanitära konsekvenserna av kärnvapen.
Du kan själv bidra – enkelt men betydelsefullt – genom att följa dem i sociala medier, gilla, kommentera och dela deras innehåll. Varje interaktion hjälper till att förstärka budskapet, nå nya människor och sätta frågan högre upp på agendan.
👉 Följ dem på Facebook: https://www.facebook.com/SLMK.1981
👉 Följ dem på Instagram: https://www.instagram.com/svenskalakaremotkarnvapen/
Att sprida kunskap är inte en liten handling. Det är en del av motståndet.