🔊 Läs upp

Väsby samarbetar och håller ihop. 

 Jämlika samhällen fungerar bäst, det visar social forskning. Jämställda samhällen där kvinnor och män samverkar på lika villkor skapar förutsättningar att lösa många samhällsproblem. Starka sociala nätverk i civilsamhället ger trygghet och samhällsanda. Tolerans och öppenhet är en framgångsfaktor för innovation, tillväxt och samhällen som de flesta tycker är bra att leva i. Demokrati där människor känner sig delaktiga är grunden för ett samhälle som ska hålla ihop. Allt detta sammanfattas i begreppet social hållbarhet. Väsbyvänstern vill stärka arbetet för social hållbarhet.

🔊 Läs vidare

Jämlikhet skapar säkerhet och trygghet. 

 Våra mål: 

Brott och våld i samhället ska självklart bekämpas. En ska kunna röra sig fritt och säkert på offentliga platser, inte utsättas för våld i när relationer, få sin cykel stulen vid stationen eller sitt hem hemsökt av tjuvar. Organiserad brottslighet med droghandel som huvudsaklig grund får inte bita sig fast och främja ”kriminella ungdomsgäng” för sina syften. Trygghet är det som subjektivt upplevs. Trygghet byggs genom täta sociala nätverk i ett starkt civilsamhälle med föreningar, organisationer och annat som skapar gemenskap. Vi vill ha ett samhälle som håller samman och samarbetar. Brott, våld och otrygghet har bland annat sina rötter i socioekonomiska klyftor, social utsatthet och destruktiva våldsbejakande subkulturer, framförallt hos vissa grupper av män. Genom att utjämna klyftor kan vi också skapa trygghet.

Det behövs en kombination av omedelbara brottsbekämpande och brottsförebyggande åtgärder och de mer långsiktiga socialt förebyggande insatserna. Vi vill ha fler poliser med lokal närvaro och kännedom om Väsbys samtidigt som vi bygger de hållbara sociala skyddsnäten och nätverken. En skola där alla lyckas och kommer i mål är den viktigaste brottsförebyggande insatsen.

Nuläget och förslag från VäsbyVänstern.

Upplands Väsby upplevs som otryggt. Det tar vi på allvar, även om brottsstatistiken inte gör att vi avviker från andra kommuner runt Stockholm. Den lokala polisiära närvaron behöver bli bättre. Det kan kommunen tyvärr inte besluta om direkt.

• Sociala skyddsnät. Det ska finnas täta sociala skyddsnät kring barn- och ungdomar. Skola och fritidsliv ska erbjuda bra och trygga aktiviteter och miljöer. Vi ska ha fritidsgårdar och fältarbetare som samarbetar tätt. De sociala myndigheterna ska ha resurser för att kunna arbeta med de ungdomar som är mest utsatta eller som hamnat i kriminalitet. Väsbyvänstern prioriterar dessa förebyggande insatser.
• Samverkan med alla goda krafter. Vi har ett starkt civilsamhälle som samverkar för att skapa trygghet – föreningsliv, nattvandrare, grannstödsbilen är exempel. Kommunen gör mycket men stödet kan bli mer systematiskt. Kommunen samverkar med polis, bostadsbolag och lokala föreningar i bostadsområden med trygghetsavtal och medborgarlöften. Vi vill fortsätta och ytterligare utveckla arbetet.
• Förebygg brott. Kommunen kan komplettera polisens direkta brottsförebyggande arbete med att anlita väktare, ordningsvakter och sätta upp bevakningskameror. Sådana åtgärder ska vara noga avvägda och sakligt underbyggda utifrån forskningsrön och självklart följa det som är juridiskt tillåtet (övervakningskameror). Kostnaderna behöver också vägas mot den förväntade nyttan. Vi är mycket kritiska till politiker som bjuder över varandra i kortsiktiga lösningar och ”hårdare tag” som inte har något stöd i forskning och beprövad erfarenhet.
• Unga som begår grova brott. De fåtal unga, framförallt pojkar, som finns i kriminella gäng, eller dess närhet, och begår grova brott är ett allvarligt samhällsproblem. Det viktigaste kommunen kan göra är att bidra till att stoppa nyrekryteringen till dessa miljöer genom generella välfärdspolitik och riktad sociala insatser. På riksplanet verkar Vänsterpartiet för viss skärp lagstiftning om påföljder för exempelvis vapenbrott, grova våldsbrott och narkotikasmuggling. Generella straffökningar är dock ingen lösning av problemen.
• Våld mot kvinnor. Mäns våld mot kvinnor finns i alla samhällsklasser och miljöer. Det sker ofta bortom offentligheten i hemmet, och måste förstås som en speciell form av våld. Det handlar om att upprätthålla över- och underordning i nära relation. Insatserna från kommunen för att bekämpa detta våld måste därför vara välgrundade och specifika. Det förekommer också våld i nära relationer som utövas av kvinnor mot män, det ska också benämnas och uppmärksammas i proportion till mäns våld mot kvinnor i nära relationer.

Prioriterade insatser för säkerhet och trygghet.

• Stoppa nyrekryteringen till kriminalitet. Arbeta långsiktigt och brett med de brottsförebyggande insatserna som ska var baserad på forskning och beprövad erfarenhet – inte på tillfälliga utspel av politiker som vill vinna kortsiktiga poänger.
• Alla i mål i skolan. Den enskilt viktigaste faktorn för att motverka kriminalitet är att se till att unga lyckas i skolan. Ca 20 % av barnen i Väsby klarar inte målen i grundskolan. Majoriteten av dessa är pojkar, ofta med någon form av funktionsvariation eller språkligt tillkortakommande. Med en stor och systematisk insats i skolan för att få alla i mål kan unga män i riskgruppen för kriminalitet minska väsentligt.
• Stärk fältarbetarnas bemanning så att de kan ha närvaro ute varje helg.
• Ungdomsverksamhet. Förstärk den öppna ungdomsverksamheten, med fritidsgårdar, ungdomshus och med en femte fritidsgård i de östra kommundelarna.
• Män och våld. Benämn våld och brott som i huvudsak ett problem med destruktiva mansnormer. I storleksordningen 95% av våldet utövas av män mot andra män eller av män mot kvinnor. Arbeta normkritiskt och normförändrande med detta i skolor och föreningar. Ge stöd till projekt och organisationer där män tar ansvar för att förändra destruktiva mansnormer.
• Mäns våld mot kvinnor. Stärk ytterligare socialtjänstens resurser för att stödja våldsutsatta kvinnor och arbeta förebyggande. Samarbeta med och ge stort stöd till ideella kvinnojourer.

Jämställdhet – Handling nu!

Våra mål: 

Väsbyvänstern vill att varje individ ska kunna utvecklas i frihet efter sina förutsättningar oavsett könstillhörighet. Vi vill bryta könsmaktsordningen – att kvinnor som grupp är systematiskt underordnade män som grupp. Den betydelse vi lägger i det sociala könet – genus – ska inte styra normer och vilken roll du tilldelas i samhället. Vi vill sätta stopp för sexuella trakasserier och könsrelaterat våld.

En bra kommunal omsorg av barn och gamla är avgörande för kvinnors möjlighet att arbeta och få ekonomisk självständighet. Av kommunens anställda är en majoritet kvinnor. Tyvärr är arbetsförhållandena sådana att kvinnor i offentlig sektor tenderar att ha de största ohälsotalen på grund av sämre arbetsmiljö. Det behövs en satsning på att höja lönerna i kvinnodominerade yrken och organisera verksamheterna för ökad delaktighet. Omsorgsarbetet – såväl det avlönade som det oavlönade – måste fördelas jämnare mellan könen. Det är av avgörande betydelse för jämställdheten att män tar ökat ansvar för omsorgen av barn, gamla och sjuka.

Barnomsorg och skola är centrala för att bryta ojämställda mönster och förtryckande attityder mellan könen. Vuxna ska vara förebilder och uppmuntra och stödja unga killar och tjejer att bli fria från könsförtryck och begränsande normer. Åtgärder för att öka all personals medvetenhet i jämställdhetsfrågor och inspirera till aktiv förändring ska genomföras.

Nuläget och förslag från VäsbyVänstern.

Sverige är fortfarande ett ojämställt land. På vissa områden – politisk representation, familjepolitik och möjligheten för kvinnor att förvärvsarbeta – har stora framsteg gjorts. Vänsterpartiet har varit pådrivande i detta arbete och Sverige ligger i framkant vid en internationell jämförelse. Men mycket återstår att förändra

Mäns arbete belönas rikligare än kvinnors. Män äger fler maktpositioner än kvinnor. Kvinnor förväntas utföra en större andel oavlönat omsorgsarbete än män. Mäns våld mot kvinnor är vanligare än de flesta vill föreställa sig.

Flickors psykiska ohälsa ökar. Prestationskrav och utseendefixering skapar tryck som många unga i känsliga åldrar har svårt att värja sig emot. Sexuella trakasserier och sexistisk jargong bidrar till att göra skolmiljöerna otrygga för framförallt tjejer, men självklart också för killar som inte ställer upp på dessa värderingar.

Förskola och skola bidrar till att reproducera traditionella yrkesval. En mycket liten andel pojkar väljer omsorgsyrken och en mycket liten andel tjejer väljer tekniska yrken. Det får konsekvenser på arbetsmarknaden med exempelvis sned könsfördelning bland personal som arbetar med barn- och ungdom. Pojkar får sämre studieresultat än tjejer. Negativa killjargonger frodas där en tror sig kunna fixa livet utan att plugga.  Killar tillåts också många gånger vara utåtagerande på ett osunt sätt.

Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Det innebär att alla politikområden präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Merparten av våra förslag för jämställdhet finns därför under varje avsnitt i detta program.

Prioriterade insatser för jämställdhet.

• Jämställdhetsintegrering.  All kommunal verksamhet ska vara jämställd och genomlysas ur ett genusperspektiv. Jämställdhet är ofta också en del av lösningen på många problem som kommunen behöver lösa. Vi vill stärka kommunens ledning av jämställdhetsintegreringen. Väsbyalliansen rustade ner – vi vill rusta upp.
• Jämställdhetsstöd. Ge ökat stöd till föreningar och andra organisationer i civilsamhället som arbetar för jämställdhet och förändrade genusnormer. Exempelvis, Kvinnojouren Mivida, Väsby tjejjour, Akillesjouren, Föreningen Män och projektet mentorer för våldsprevention.
• HBTQ. Kommunal service ska utformas så att den är neutral till, och stöder, olika familje- och samlevnadsformer. Fortbildning av personal i alla verksamheter kring norm- och bemötandefrågor.

Mångkultur och nationella minoriteter. 

Våra mål:

Upplands Väsby ska vara ett öppet och inkluderande samhälle. Människor med olika bakgrund har byggt och skapat det Väsby vi har idag. I början av seklet invandrade arbetare från hela Sverige till industrierna. På femtiotalet och framåt kom finnar för att arbeta på Löwet och Marabou. Väsby har varit och är en fristad för flyktingar som kunnat starta ett nytt liv här. Vi har ett av Sveriges mest globaliserade näringsliv helt beroende av det expansiva och öppna samhälle som Arlandaregionen och Storstockholm är.

Mångkultur är en förutsättning, och stor tillgång, för det Väsby vi känner idag. Politiken ska på alla sätt bejaka och understödja utvecklingen av mångfaldens Väsby. Alla försök att dela upp oss i vi och dom, olika etniska grupper som ska hållas åtskilda, kulturer som påståsinte kunna finnas sida vid sida ska tillbakavisas. Vi hävdar mänskliga rättigheter och att människor i grunden är lika i sina strävanden efter att förverkliga sig själv och leva goda liv i samverkan med andra.

Sveriges nationella minoriteter har ett särskilt skydd. Den stora andelen sverigefinnar i Väsby gör att vi är ett finskt förvaltningsområde där rätt till information på finska samt språklig och kulturell utveckling ska tryggas av kommunen. Kommunen ska även slå vakt om den romska minoritetens rättigheter.

Migration är en realitet i världen. Upplands Väsby ska ta sin lilla del av ansvar att ta emot utsatta människor och hjälpa till en bättre framtid. Vi möter världen med öppna hjärtan.

Nuläget och förslag från VäsbyVänstern.

• Diskriminering. Lagstiftningen mot diskriminering ska efterföljas och omsättas i konkreta åtgärder. Alla människors lika värde är för oss inga tomma slagord. Diskriminering ska aktivt motverkas, vare sig det sker på grund av klass, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionsvariation eller ålder.
• Mångfald, flerspråkighet och kulturkompetens i kommunen. Alla chefer ska ha kompetens för att bygga arbetsplatser med mångfald. Speciellt viktigt är vi får chefer med bredare bakgrund än nu. Alla kontor ska ha mångfaldsplaner.
• Nationella minoriteter. Kommunen är ett finskt förvaltarskapsområde pga sin stora finska minoritet. Vi ska fortsätta vara en föregångskommun för etnisk och språklig mångfald inom skola och omsorg. Det behövs egna kommunala initiativ till flerspråkiga verksamheter, som den finskspråkiga avdelningen på Hedvigsgården samt samverkan med civilsamhället och den Sverigefinska skolan.
• Modersmålsundervisning är viktig för att främja flerspråkighet och identitet. Resurser till och organisation av undervisningen behöver förbättras. Genom stärkt modersmålsundervisning förbättras också svenskan. Två- eller flerspråkig kompetens är självklart en stor fördel när handel och rörlighet över nationsgränserna kraftigt tilltar.

Egenmakt – inom integration, arbetsmarknad, socialt arbete.

Våra mål: 

Kommunen ska ha ett aktivt och sammanhållet arbete för stärka personer som av olika anledningar står långt från arbetsmarknaden eller har sociala problem. Hjälp till självhjälp (empowerment) ska vara ledordet. Vi behöver avlägsna oss från förmyndar- och omhändertagandekulturer i det sociala arbetet. Det gäller speciellt i fråga om nyanlända och integration.  Individens styrkor och specifika stödbehov ska stå i fokus.

Insatser ska ske med respekt för människors integritet och präglas av helhetssyn. För att fungera fullt ut i samhället måste basala behov som bostad, hälsa, ekonomisk bastrygghet och individuella resurser finnas. Förväntningar och krav ska vara tydliga och formas från humanistisk grundsyn. Olika myndigheters – försäkringskassan, arbetsförmedling, sjukvården, kommunen etc –  insatser behöver samordnas.

Individ- och familjeomsorg ska präglas av tidiga insatser och systematisk samverkan med förskola och skola för att upptäcka och arbeta med sociala problem som i sin förlängning riskerar leda till social utslagning.

Nuläget och förslag från VäsbyVänstern.

Vi ser ökade klyftor i samhället. Nyanlända, lågutbildade, personer med funktionsnedsättning och människor med hälso- och sociala problem riskerar att marginaliseras och komma allt längre bort från arbetsmarknad och egen försörjning. När detta pågår länge och permanentas som tillstånd riskerar vi att en del grupper odlar främlingskap och ställer sig utanför samhället. Samtidigt har vi brist på arbetskraft i många yrken. Våra nyanlända är en tillgång som ska tas till vara. Integrationsinsatser ska ske utifrån insikten att nyanlända är en mycket skiftande grupp i fråga om utbildning, kompetens- och yrkesbakgrund. Vi måste bättre se varje individ och utgå ifrån varje människas förmåga.

• Arbetsnära utbildning. Arbetslösheten idag är till stora delar ett matchningsproblem. De arbetssökande ska ha individuellt anpassade utvecklingsplaner där möjligheterna till kompetenshöjning, språkutveckling och livslångt lärande ska vara goda. Yrkesutbildning i samarbete med lokala företag och arbetsmarknadens parter ska utvecklas.
• Kommunal arbetsförmedling. Arbetsförmedlingens framtida uppgifter och lokala roll är oklar. Det mesta pekar mot att kommunen behöver ta ett större ansvar. Vi motsätter oss privatisering och marknadisering även inom detta område, vilket starka krafter verkar för. Vi vill skapa en lokal kommunal arbetsförmedling som är beredd att träda in som aktör när staten/arbetsförmedlingen minskar sin lokala närvaro. Det förutsätter statlig finansiering i någon form.
• Stöd sociala företag. Arbetsintegrerade sociala företag är en företagsform som har visat goda resultat för att nå personer långt från arbetsmarknaden. Sådana företag anställer, handleder och utvecklar personer utifrån sociala ambitioner, samtidigt som företaget är kommersiellt bärkraftigt. Ofta i nära samverkan med kommun och arbetsförmedling.
• En arbetsmarknad med plats för funktionsvariation. Det behövs ytterligare insatser för att möjliggöra för personer med funktionsvariation att fullt ut delta i arbetslivet. Fysiska hinder och fördomar ska undanröjas.
• Näringsliv med stöd för socialt ansvarstagande. Med ekonomiskt stöd från arbetsmarknadsinsatser, handledningshjälp och aktiv matchning och tillvaratagande av goda exempel kan näringslivet ta ett större socialt ansvar. Väsby promotion kan vara en viktig plattform för ett sådant arbete.
• Samverkan mellan myndigheter. Utveckla arbetet med samordningsförbund, där insatser från försäkringskassa, arbetsförmedling, region och kommun samordnas med individens behov i fokus.
• Drogberoende. Vård och stöd till personer med drogberoende och psykisk ohälsa ska samordnas med arbetsmarknadsinsatser. Det är viktigt med en helhetssyn med individens situation i fokus. Sociala insatser som t ex” Bostad först” och boendestöd riskerar att bli verkningslösa om en inte har meningsfull koppling till arbetsliv och arbetsmarknadsinsatser blir verkningslösa om en har ett drogberoende och saknar bostad.

Prioriterade insatser integration och arbetsmarknad.

• Ta tillvara på nyanlända som resurs. Kommunen gör ett gott jobb med att ta emot nyanlända. Fortsätt det goda arbetet med mottagningsenhet, introduktion och bostadsförsörjning. Den mer långsiktiga integrationen behöver stärkas med språkkompetens, vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Detta bör ske i samverkan med civilsamhälle, ideella organisationer, folkbildning, och näringsliv.
• Satsa på vuxenutbildningen. Utveckla möjligheterna till kompetensutveckling och yrkesutbildning samtidigt som en lär sig svenska.  Utöka möjligheterna till vuxenutbildning för att stödja det livslånga lärandet, omställning i arbetslivet och integration av nyanlända.  Återskapa en kommunal basorganisation för Komvux i samarbete med folkbildningens organisationer.
• Kommunal arbetsförmedling. Ta över uppgifter från arbetsförmedlingen och medföljande statlig finansiering. Fokusera kommunens arbetsmarknadsinsatser på de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Samordna insatser som exempelvis Workcenter, Etableringslyftet och Väsby växlar upp i den nya organisationen. Tänk nytt och kreativt. Starta pilotprojekt kring arbetsintegrerade sociala företag och stöd till företag som tar socialt ansvar.
• Bostad en social förutsättning. Kommunen gör mycket framförallt i samarbete med Väsbyhem för att få fram lägenheter och utslussningsboenden. Genom exempelvis ”Bostad först”[2], skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och introduktionslägenheter för nyanlända kan avgörande insatser ske för att ge individer en bas att stå på. Förverkliga kommunens bostadsförsörjningsplan med insatser för att få fram lägenheter i en fungerande boendekedja. Utveckla samverkan med fler bostadsföretag än Väsbyhem.

Folkhälsa.

Våra mål

En god hälsa är för individen avgörande för att kunna leva ett gott liv. En mängd sjukdomar, krämpor och funktionsnedsättningar kan vi inte göra något åt annat än bota, lindra och hantera konsekvenserna av. Det hör till livets realiteter. Med en god vård och omsorg får vi alla hjälp när det behövs. Samtidigt kan vi göra mycket som förbättrar hälsan. Motion, matvanor, rökning, alkohol och droger är viktiga och välkända saker som påverkar. Forskningen visar också att faktorer som känsla av delaktighet i samhällslivet, villkor i arbetslivet, jämställdhet mellan män och kvinnor samt uppväxtförhållanden för barn och unga är minst lika viktiga. Hälsa bestäms alltså inte bara av individuella faktorer och livsstilsval.

Jämlikhet är helt avgörande för en god folkhälsa. Läget för folkhälsan speglar hur hela samhället mår. När välfärd, trygghet och inflytande kommer alla till del förbättras också folkhälsan. Omvänt, när samhällen dras isär och klyftor ökar så ökar också folkhälsoproblemen. Folkhälsan har mycket starka samband med socioekonomiska faktorer. Folkhälsa som begrepp fångar in just detta. Att individens hälsa och välmående starkt påverkas av hur hela samhället fungerar och vilken position man har. Folkhälsoarbete ska bedrivas brett, långsiktigt och med framförallt främjande och förebyggande medel.

NULÄGET OCH FÖRSLAG FRÅN VÄSBYVÄNSTERN

Folkhälsan i Upplands Väsby är generellt sett god. Det visar kommunens folkhälsorapport från 2017. Men det finns utmaningar.  Segregation mellan olika områden är stor och vi har områden där folkhälsoproblem är påtagliga. Vi ser en negativ utveckling av karies bland treåringar. Signaler om ökad psykisk ohälsa bland unga måste tas på allvar. Den upplevda otryggheten bland befolkningen i stort ökar. Övervikt och fetma ökar och vi är fetare än genomsnittet i länet. Väsbyalliansen har tyvärr gett folkhälsoarbetet lägre prioritet. Det har reducerats till en del av Kultur- och fritidsnämndens ansvarområde. Det är feltänkt och ett bakslag för arbetet.

• Primärvården är eftersatt. Primärvården är viktig för folkhälsan, för att förebygga sjukdomar och att avlasta akutsjukvården. Det behövs avsevärt större resurser för att öka tillgänglighet. I avsaknad av närakut i Väsby vill vi ha en jouröppen vårdcentral driven av regionen i centrala Väsby.
• Systematiskt folkhälsoarbete. Kommunen ska ha ett utökat förebyggande och systematiskt folkhälsoarbete. Med utgångspunkt i forskning och den lokala folkhälsorapporten ska handlingsplaner tas fram som omfattar alla kommunens verksamheter. Kommunens insatser ska följas upp och prioriteras så att de når de grupper som är mest utsatta för sviktande folkhälsa. För detta behövs ett folkhälsoråd och en tjänsteperson med särskilt uppdrag på kommunledningsnivå.
• ANDTS. Arbetet för att förhindra och minska missbruk av Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel ska ha goda resurser.
• Samverkan med civilsamhällets olika organisationer är extra viktigt för att nå framgång i folkhälsoarbetet. Stöd till idrottsföreningar är sedan länge etablerat. Möjligheten att ge stöd till nya aktörer som arbetar uppsökande och med nya arbetsformer ska utökas. Samarbete med pensionärsorganisationerna för förebyggande insatser bland äldre ska utvecklas.
• Kön och hälsa. Vår tids stora och växande hälsoproblem med utbrändhet drabbar kvinnor mer än män. Medvetenheten om hälsans koppling till genus ska öka genom fortbildning till personal och information. Exempelvis hur vissa manlighetsnormer starkt bidrar till ohälsa och att flickors och pojkars psykiska ohälsa ofta tar sig skilda uttryck.

Prioriterade insatser för folkhälsa.

• Elevhälsan ska stärkas med ökade resurser till skolsköterskor, skolläkare och kuratorer.
• Psykisk hälsa. Genomför insatser för att stödja ungas psykiska hälsa. Exempelvis stöd till tjejjour, program för att förhindra självmord och förbättrat samarbete mellan elevhälsa, ungdomsmottagning och BUP. Ungdomspsykiatrin ska stärkas och göras mer enhetlig med ”en väg in” och ökade resurser.
• Tillgänglig primärvård– Vi kräver en jouröppen vårdcentral med god tillgänglighet driven av regionen.
• Mat och motion. Fortsatt arbete i skolorna för att lägga grunden till goda matvanor och motion. Det måltidspolitiska programmet ska fullföljas som bland annat syftar till att ha högre kvalité på maten med tillagning nära de som äter.
• Droger. Bekämpa drogmissbruk genom socialt inriktade förebyggande åtgärder och en restriktiv drogpolitik, exempelvis ökad kontroll av hur krögare sköter sin utskänkning. Genomför särskilt riktade insatser till de grupper ungdomar som inte nås av skolans ordinarie ANDT-undervisning.