Det ska går bra för ungdomarna.

Upplands Väsby har en ung befolkning. Här ska vara goda uppväxtvillkor. Det vi satsar på barn och unga nu leder till ett gott samhälle i morgon. VäsbyVänstern prioriterar resurser till förskola och skola och jobbar för att det ska finnas fritids- och kulturaktiviteter som passar alla barn och unga. Det är viktigt att kommunen har resurser nog att ge hjälp till de barn som far illa och att det ska finnas en handlingsplan för att motverka barnfattigdom. FN:s barnkonvention som är en del av svensk lag ska styra de beslut som fattas genom att sätta barns rättigheter främst. Det är viktigt att barn och unga får vara med och påverka de frågor som handlar om dem. Att utveckla fler former för barn och unga att påverka beslut rörande till exempel skola, fritidsgårdar och andra verksamheter där de tillbringar stora delar av sin tid är en viktig uppgift. Vänsterpartiet vill att den kommunala rösträttsåldern sänks till 16 år.

Skola och förskola för lika livschans. 

Våra mål: 

Förskola och skola ska ge våra barn kunskaper, färdigheter och värderingar. Trygghet, nyfikenhet och lust att lära ska prägla verksamheterna. Förskolan och skolan är centrala för att utjämna klasskillnader. Skolan ska kompensera för att barn har olika förutsättningar hemifrån. Att se till att alla barn lyckas i skolan är den enskilt viktigaste insatsen för att förebygga att ungdomar hamnar i kriminalitet. Vi vill ha en sammanhållen och likvärdig skola som baserar sig på närhetsprincipen. Alla skolor ska ha bra kvalité så att föräldrar slipper bekymra sig om att välja skola åt sina barn för att få en bra utbildning.

Marknadsskolan som experiment måste upphöra. Den svenska skolan har en rad systemfel som behöver åtgärdas på nationell nivå. Sverige är unikt i världen som tillåter aktiebolag driva skolor och göra vinstuttag. Friskolereformen, det fria skolvalet och kommunaliseringen av skolan har sammantaget lett till en kris i skolan. Marknadsskolan sorterar och segregerar och försvårar den demokratiska styrningen av utbildningen. Systemet motverkar grundtanken i skollag och läroplaner att alla barn ska ha rätt till en bra utbildning. Skolor ska inte ha privata vinstintressen som drivkraft. Skolor i ideell regi som drivs utan vinstintresse och med en pedagogisk idé eller annan profilering kan vara komplement till kommunala skolor.

Nuläget och förslag från VäsbyVänstern.

Allt för många unga uppnår inte de grundläggande målen i skolan. 20 % av Väsbys unga får inte behörighet att söka till gymnasiet. Detta är mycket allvarligt.  För att lyckas med att ta alla barn i mål behövs det betydligt större resurser som ges till de elever som behöver det mest. Klasserna är idag för stora, lärartätheten för liten och det sparas ofta in på den elevvårdande personalen. Det går ut över de elever som har störst behov av stöd i skolan. Extra viktigt är det att barn med behov av särskilt stöd får den hjälp dom har rätt till genom tidiga insatser, och att resurser aktivt styrs till skolor där behoven är som störst.

Väsby växer snabbt. Det har lett till att utbyggnaden av skolor och förskolor ligger efter. Det är för trångt i klassrummen och elevgrupperna är för stora. VäsbyVänstern jobbar för att fler skolor och förskolor byggs och planeras in på ett tidigt stadium när nya bostadsområden planeras. Kommunen måste ta täten i samhällsinvesteringar, som skolor och förskolor, och inte överlåt det till privata aktörer. Se till att den planerade skolan på Smedsgärdet byggs som. Nästa steg ska sedan vara att förnya Runbyskolan och Breddenskolan.

Förskola och skola ska ta tillvara och utveckla alla barns unika tillgångar och personligheter. Skolan behöver ha en medveten pedagogik när det gäller att förmedla normer och värderingar som frigör, inte minst ur ett genusperspektiv. Det är viktigt att miljön i skolan inte förstärker traditionella normer som finns för pojkar och flickor och som riskerar att begränsa barnens fria utveckling.

• Öka andelen förskolor i kommunal drift.  Idag är 75 % av förskolorna i privat regi. Nya förskolor som tillkommer ska vara i kommunal regi för att öka den kommunala andelen till en rimlig nivå.
• Fler pedagoger i förskolan. Öka antalet förskolelärare/barnskötare per barngrupp i förskolan. Det ger också förutsättning för att minska barngruppernas storlek.
• Fler män i förskolan. Svårigheterna att rekrytera utbildad personal är idag ett stort problem. Vi vill rikta insatser till pojkar för att väcka intresset för att bli förskollärare.
• Slå vakt om barnomsorg på obekväm arbetstid. För föräldrar som arbetar på obekväm arbetstid är det viktigt att det finns barnomsorg på tider de behöver det.
• Styr resurser dit behoven är störst. Mer resurser behöver tillföras skolan och fritidshemmen. Resurserna ska styras dit behoven är störst. Den så kallade sociala viktningen ska stärkas. Det innebär att mängden pengar skolorna får för varje elev inte är helt lika, utan baseras på socioekonomiska faktorer. Vi vill också öka tilläggsbidraget för barn med särskilda behov. Det är kommunen som har ansvaret för att alla elever har en plats i skolan och att allt fungerar. Det medför ibland extra kostnader. Vi vill att de pengarna ska kunna användas där de behövs utan att motsvarande resurser måste tillföras friskolor om de inte har samma behov. Förändra kommunens lokalhyressystem som skapar ojämlika förutsättningar för skolorna.  Resurserna till undervisning ska vara lika oavsett vilka lokaler skolan har.
• Lita på professionen. Det är dags för politiken att börja lita på personalen och ge skolan arbetsro. Lärarnas arbetsvillkor måste förbättras. Medarbetarna är pressade av styrsystem som inspirerats av New Public Management och nedskärningar som lägger på fler arbetsuppgifter och tar bort stödfunktioner. Samtidigt har man minskat de andra personalgrupperna i skolan och nedvärderat behovet av deras kompetens.
• Genusperspektiv höjer resultaten. Driv på för jämställdhetspedagogik i förskola och skola.  Pojkar som grupp presterar sämre än flickor som grupp. Hos vissa grupper av pojkar frodas en kultur av att skola och kunskap inte är så viktigt. Pojkar läser generellt sett mindre än flickor. Flickor och pojkar tvingas ofta in i stereotypa genusmönster där deras fulla potential inte kommer till sin rätt. Pojkars och flickors yrkesval är väldigt traditionella i Väsby. Det vill vi ändra på.
• Trygg skolmiljö, fler vuxna. Utveckla arbetet med likabehandlingsplaner. Planerna ska vara grunden för aktiva och konkreta åtgärder mot diskriminering och mobbning. Det behövs fler vuxna i skolan utöver lärare.  Fritidsledare, kuratorer, vaktmästare, assistenter med flera som medvetet arbetar för att skapa en trygg skolmiljö för alla barn. Fördjupa det våldsförebyggande arbetet med metoder som ”Mentorer för våldsprevention” MVP och feministiskt självförsvar.
• Tidiga insatser för särskilt stöd och god psykisk hälsa. Stärk elevhälsoarbetet med tidiga och systematiska insatser för att identifiera – och ge stöd – till elever med behov av särskilt stöd, exempelvis dyslexi och neuropsykiatriska funktionshinder Detta kan ske redan i förskolan. Alla elever ska garanteras det stöd de har rätt till för att uppnå kunskapsmålen. Elevvården rustas för att motverka psykisk ohälsa som ökar bland barn och ungdomar.
• Skolbibliotek, läromedel och läsfrämjande. Målet är att varje skola ska ha ett skolbibliotek med utbildad bibliotekarie. Det stödjer läsning och förmågan att kunna förhålla sig kritiskt till det ökande informationsflödet. Boken och skönlitteraturen ska ha en självklar plats i klassrummet och som en del av undervisningen.  Det ska finnas god tillgång till läromedel i klassuppsättningar som är uppdaterade och relevanta.
• Modersmålsundervisning. All forskning visar att stöd till modersmålet främjar språkinlärning och att även tillägna sig svenska språket. Aktiv två- och flerspråkighet är en stor tillgång för samhället. Därför behöver rätten till modersmålsundervisning stärkas, framförallt för att vara reell tillgänglighet för eleverna.
• Lika tillgång till IT. IT-kompetens är en central del av skolans uppdrag. Speciell uppmärksamhet ska ges åt att alla barn ska få tillgång till IT-baserade läromedel och kunskap utöver att passivt konsumera IT baserad information och media.
• Introduktion för nyanlända. Kommunen har bra program för introduktion av nyanlända. Tillse att programmet har resurser och följs. Undervisning av barn ska ske ”från dag ett”. Handledning som ser till varje barns behov är central liksom snabb intrappning i ordinarie skola, med relevant stöd, för att främja integration.
• Goda matvanor och rörelse i skolan. Många barn äter inte ordentlig frukost hemma. Vi vill ge skolor möjlighet att servera frukost. Det måltidspolitiska programmet ska genomföras med fler tillagningskök och trevligare matmiljöer. Uppmuntra lärmetoder som ger mer rörelse för eleverna.
• Fritidshemmen behöver mer resurser. Idag är det generellt för många barn per vuxen i fritidshemmen. Innehållet i verksamheten behöver också utvecklas för att möta ökade krav på pedagogiskt innehåll. En god arbetsmiljö för personalen är avgörande för att garantera kvaliteten i fritidshemmen. Därför vill vi anställa fler fritidspedagoger och införa ett maxtak på antal barn och personal per avdelning. Barn till föräldralediga ska ha rätt till fritids på samma sätt som storasyskon i förskolan.

Prioritera insatser i förskola och skola.

• Alla i mål. Ökat fokus och förstärkta insatser för att få alla barn att bli behöriga att söka till gymnasiet. Styr resurser dit behoven är störst, såväl till skolor med socioekonomiska utmaningar som till elever med särskilda behov. Alla skolor ska upprätta en handlingsplan för Alla i mål.
• Öka personaltätheten i förskolan och skola. Det är viktigt med fler pedagoger men även annan personal behövs.
• Må bra i skolan – insatser för trygghet och för psykisk hälsa. Öka insatserna för trygga skolmiljöer. Det behövs fler vuxna som finns i skolmiljön för att motverka mobbing och förebygga stök. Elevhälsan ska ha mer resurser för att motverka psykisk ohälsa. Orsaken till att barn blir ”hemmasittare” ska utredas och åtgärdas skyndsamt.
• Ändra normen, genuspedagogik i skolan. Vi vill bryta upp stereotypa könsmönster och motverka traditionella könsbundna yrkesval. Genomför en kraftfull satsning på genuspedagogisk fortbildning för lärare genom att ett 5-årigt projekt ”Ändra normen” startas.
• Öka andelen förskolor och skolor i kommunal drift.  Vi vill att nya skolor och förskolor som skapas i första hand ska vara i kommunal drift.
• VNG – ett brett gymnasium för alla ungdomar.  Väsbys ungdomar ska ha breda alternativ att välja på hemmaplan.  Nu saknas yrkesinriktade och estetiska program. Profilera arbetssätt som tillvaratar mångkultur och flerspråkighet som en viktig resurs.  Introduktionsprogrammet för nyanlända ska finnas i samma lokaler som VNG.

Kultur och fritid för det goda och aktiva livet.

Våra mål:

Goda möjligheter för kulturliv och fritid är centrala för att leva ett gott och rikt liv. Det har stor betydelse för livskvalité, folkhälsa och att kommunen ska vara en attraktiv plats att verka i. Kommunens insatser ska fokusera på att främja det egna skapandet och de egna fritidsaktiviteterna före en mer passiv kultur- och fritidskonsumtion. Stödet till ideella kultur- och idrottsföreningar ska vara frikostig och främja jämställdhet och mångfald. Utbyggda kultur- och fritidsmöjligheter är också ett led i omställning till ett hållbart samhälle. Kraven på omställning till hållbar utveckling gör att den materiella konsumtionen och resandet måste minska till förmån för tjänster och aktiviteter i närsamhället. Principen om politiken på armlängds avstånd från kulturlivets innehåll ska på förekommen anledning bevakas.

Nuläget och förslag från VäsbyVänstern. 

• Öppen ungdomsverksamhet. Väsbyalliansen har kraftigt skurit ned på ungdomsenheten som har hand om fritidsgårdar, ungdomshus och brottsförebyggande arbete bland ungdomar.  De verksamheter som finns kvar går på känna när resurserna inte räcker till för de allt större behoven. Vi vill ha ett nytt ungdomshus för gruppen 16-20 år, en femte fritidsgård i Östra kommundelarna, en fortsatt utveckling av ”mobila ungdomsenheten” samt mer resurser för det brottsförebyggande arbetet bland ungdomar.
• Messingen. Vårt fina multihus ska fortsatt utvecklas till ett nav för utbildning, kultur, bildning och trygghet. Det nya trygghetscentret kompletteras med medborgarkontor och aktiviteter där möten över generations- och andra gränser sker.
• Bibliotek och folkbildning. Värna folkbiblioteket och ge stöd till studieförbund.  Utveckla bibliotekets uppsökande verksamhet med exempelvis bokbuss, boken kommer och utlåning på institutioner. Biblioteket ska stödja och inspirera skolbibliotek och läsfrämjande insatser i samarbete med föreningar. Pröva om biblioteket på Messingen, som nu är ett provisorium, kan ges en permanent plats på Gamla kulturhustomten när den ska nybebyggas.
• Kulturskola. Fortsätt satsningen på att utveckla en kulturskola (Musik, teater, konst och nycirkus), gärna i samverkan med folkbildning och Väsby konsthall. På sikt ska skolan vara avgiftsfri.
• Väsby friluftsområde – Sättra, Kairo, Runby. Utveckla till ett sammanhållet friluftsområde. Förbättra tillgängligheten till och informationen om de fina natur- kultur- och fritidsområdena genom en försiktig och samordnad utbyggnad av stigar, spår, motionsanläggningar och cafémöjligheter.
• Idrottsanläggningar behovet av idrottsanläggningar ökar när Väsby växer. Investeringar i nya anläggningar ska planeras långsiktig och som en integrerad del i all stadsbyggnad. Vilundaparken är snart fullbyggd, därför behöv ett andra idrottscentrum skapas. Vi stöder planerna på ett sådant andra centrum i Runby, med ny idrottshall för gymnastik, 11-mannaplan för fotboll, entréanläggning till friluftsområdet mm. I Vilundaparken vill vi ha en ny entrédel vid ishallen som ger en värdig ingång och ersätter alla provisorier och baracker som nu präglar omgivningen.
• Jämställd fritid. Killar och tjejer ska uppmuntras att bryta könstraditionella fritidsvanor. Det är viktigt att stödformerna analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Exempelvis ska anläggningar för ridsport ges likvärdigt stöd som anläggningar för ishockey.
• Föreningsstödet ska i första hand gå till ungdomsverksamhet, motions- och breddidrott. Stöd idrottsföreningar som aktivt motverkar för tidig specialisering och låter alla delta lika mycket.
• Spontanidrott. Underhåll de små bostadsnära idrottsanläggningarna, enkla bollplaner, basketkorgar, motionsslingor och gräsytor för spontanidrott. Planera in sådant i varje nybyggt område och i samband med att bostadsområden rustas upp.
• Samverkan med idrottsråd. Utveckla kommunens samverkan med idrottsrörelsen genom att starta ett formaliserat idrottsråd. Ge rådet inflytande över hur idrottsanläggningar sköts och vilka insatser inom idrotten som ska prioriteras.
• Kostnadsfri bussfritidslinje. Barn och ungdomars fritidsaktiviteter alstrar mycket trafik när föräldrar skjutsar. Vi vill skapa bättre bussförbindelser, gärna en bussfritidslinje, liknande närtrafiken vinklinje, till och från Sättra gård, med stopp vid Vilundaparken, Friskis & Svettis, Bollstanäs IP och andra större fritidsanläggningar.
• Kulturmiljö. Väsbys rika fornlämningar, varierade kulturlandskap och nyare kulturmiljöer ska vårdas och göras tillgängliga för en bredare allmänhet. Det behövs ett sammanhållet kulturmiljöprogram som används i samhällsplaneringen. Hembygdsföreningen ska vara en viktig samarbetspart i detta.
• Lokaler för föreningsverksamhet ska ha låga hyrestaxor så att de utnyttjas mycket och ger ett stöd till civilsamhället. Utveckla samutnyttjande och tillgänglighet av till exempelvis skollokaler som står tomma under kvällstid.
• Pensionärernas fritid. Stöd ska ges till pensionärsorganisationer både i form av ekonomiska bidrag och förmånlig tillgång till lokaler. Vi vill utveckla verksamheterna i Messingen, Stora Vilunda, Villa Karlsro, och Rubinen till en sammanhållen resurs för såväl pensionärsorganisationerna som pensionärerna i allmänhet.
• Kulturliv för vuxna stödjer kommunen främst genom samverkan med civilsamhällets kulturföreningar. Vi är speciellt stolta över Väsby konsthall. Förutsättningarna för konsthallen att verka ska tryggas i samband med omdaningen av Optimusområdet.
• Muslimskt kulturcentrum. Vi vill att alla trossamfund likabehandlas i kommunen. Det är dags att även muslimer får en värdig mötesplats i Upplands Väsby. Kommunen ska inte ges stöd till religiösa organisationer, men kan underlätta och hjälpa till att hitta lokaler och mark vid planarbete.

Prioriterade insatser för kultur och fritid. 

• Stärk den öppna ungdomsverksamheten. Vi vill ha ett nytt ungdomshus för gruppen 16-20 år, en femte fritidsgård i Östra kommundelarna, en fortsatt utveckling av ”mobila ungdomsenheten” samt mer resurser för det brottsförebyggande arbetet bland ungdomar
• Jämlik fritid. Utveckla fritidsbanken och se över taxor och avgifter på kulturskola, bad och andra fritidsarrangemang så att alla barn och ungdomar ska ha råd att ha en aktiv fritid. Främja föreningar som gör aktiva insatser för att alla ska ha möjlighet att delta oavsett föräldrars ekonomiska förutsättningar.
• Kulturgaranti. Kulturen är livsviktig fastän den, förutom biblioteket, inte är lagstadgad kommunal verksamhet. Avsett därför 2% av budgeten till kulturen –bibliotek, kulturskolan, folkbildning, Gunnes gård och allmänkulturen.
• Utveckla Gunnes gård med ett besökscentrum och ett uppdrag att levandegöra hela det vikingatida arvet i Upplands Väsby. Detta kan vara en utmärkt verksamhet att bygga upp ett arbetsintegrerat socialt företag kring.
• Investera i idrottsanläggningar när Väsby växer. Investeringsmedlen ska vara tillräckliga för att skapa ny entré till ishallen, utveckla Väsby friluftsområde och skapa ett andra idrottscentrum i Runby med ny gymnastikhall och 11-mannaplan som nav.