Vi tar hand om varandra. 

Alla människor behöver under olika skeden i livet omsorg från andra. Vi är beroende av nära anhöriga, sociala nätverk och den offentliga omsorgen. Att vi organiserar detta på ett humant och rättvist sätt är ett viktigt kännetecken på ett anständigt samhälle. Kvalitén på den omsorg en får ska inte vara beroende av hur tjock plånbok en har. Den absoluta merparten av omsorgsarbetet utförs av kvinnor – i hemmen eller i omsorgsyrken. Det är helt avgörande för jämställdheten att den offentliga omsorgen är väl utbyggd och av god kvalité. Det behövs också stora insatser för att få män att välja omsorgsyrken.

Omsorg att lita på.
 

Vår mål: 

Varje brukare inom den offentligt finansierade omsorgen ska mötas med värdighet och ses som individer med olika behov. Tid ska finnas för mänskliga möten som är det viktigaste inom omsorgsarbetet. Omsorg av barn, gamla, sjuka och personer med funktionsvariation ska vara en gemensam angelägenhet både för män och kvinnor. Merparten av omsorgsarbetet utförs av kvinnor – i hemmet eller i omsorgsyrken.  Mycket av omsorgsarbetet utförs fortfarande i hemmet, företrädesvis av mödrar, döttrar och makor som en tung arbetsbörda. Kvinnors arbetstid är generellt längre än mäns om man slår ihop den betalda lönearbetstiden med den obetalda omsorgsarbetstiden i hemmet. Det är helt avgörande för jämställdheten att den offentliga omsorgen är väl utbyggd och av god kvalité.  Det behövs också stora insatser för att få män att välja omsorgsyrken.

Nuläget och förslag från VäsbyVänstern.

• Värna en hög personaltäthet. Ge omsorgspersonal tillräckligt med tid för att hinna med de mänskliga möten som är det viktigaste i omsorgsarbetet.
• Öka brukarnas möjlighet att påverka omsorgens inriktning. Varje brukare är unika individer som ska mötas med respekt och värdighet. I hemtjänsten ska brukarna kunna disponera tiden enligt modeller med ramtid som inte detaljstyr. Hemtjänst för personer äldre än 80 år får rätt till en schablontid utan biståndsbedömning.
• Återskapa hemtjänst i kommunal regi. Detta valalternativ saknas idag. Tillför nödvändig resursförstärkning till hemtjänsten när allt fler blir allt äldre. Utred hemtjänstens uppdrag och avgränsningar gentemot vård och annat boende. Det är inte rimligt att vårdkrävande brukare hamnar i hemtjänstens ansvar.
• Stöd till anhöriga. Vård och tyngre omsorgsarbete i hemmet ska utföras av professionell personal. Anhöriga är ofta ett viktigt komplement, men får alltför ofta bära en tung börda. Kommunens anhörigkonsulenter är en viktig resurs för att ge stöd och uppmuntran, liksom möjlighet med avlastande korttidsboenden. Stödet ska bibehållas och förstärkas.
• Modersmål i omsorgen. Tillgodose äldre invandrares behov av omsorgspersonal som behärskar modersmålet. Vid demenssjukdomar är det ofta andraspråket som försvinner först.
• Lika villkor. Verka för att ge Väsby Stöd och omsorg lika konkurrensvillkor som privata utförare av tjänster. Exempelvis ska omställningskostnader som uppstår när kommunen tar helhetsansvar inte drabba den kommunala utföraren. Utforma tydligare kvalitetsnormer som ska gälla för alla utförare.
• Stärk rättssäkerheten. Medborgarnas rättigheter enligt Socialtjänstlagen, LSS, LVU med flera lagar som reglerar omsorgen ska garanteras.
• Flexibla boendeformer. Möt den demografiska utmaningen, med allt fler äldre, genom att utveckla mer flexibla former av boenden, boendestöd och samverkan med civilsamhälle. Med stöd, förebyggande insatser och folkhälsoinsatser kan det tyngsta omsorgsbehovet minimeras.
• Teknik, IT och robotar i omsorgen. Teknik i omsorgen kan användas för att avlasta tungt arbete från personal, frigöra personalens utrymme till personliga möten och öka trygghet och personlig integritet för brukarna. Det är ett viktigt utvecklingsområde för omsorgen.

Prioriterade insatser för en omsorg att lita på.

• Omsorgslyft. Arbeta långsiktigt och systematiskt för att höja omsorgsyrkenas status. Löner, arbetsvillkor, fortbildningsmöjligheter och möjlighet till inflytande över sitt arbete behöver förbättras. Heltid ska vara norm – deltid en möjlighet. Insatser för att få fler män att arbeta med omsorgsyrken behövs.
• Tillför mer resurser. För att genomföra omsorgslyft och höja kvalitén i omsorgen behövs mer ekonomiska resurser.
• Kommunal hemtjänst. Återskapa en kommunal hemtjänst. Hämta inspiration från hemtjänster som är ”bäst i klassen” i Sverige för att skapa kvalité genom personalinflytande och goda arbetsvillkor.
• Personlig assistans. Tillgången till personlig assistans är helt avgörande för många med funktionsvariation. Det är en rättighet enligt LSS som tyvärr urholkas av direktiv till försäkringskassan om snävare tillämpning av regelverk. Därmed övervältras kostnader på kommunen.  Kommunen ska ta sitt ansvar och verka för att staten tar sitt

Funktionssätt.

Vår mål:

Många av oss har funktionsvariation – medfött, till följd av sjukdom och olyckor eller som ett led i åldrandet. (Exempelvis; nedsatt syn, hörsel och rörelseförmåga, Aspberger, ADHD, intellektuell förmåga, Dyslexi, Astma- och allergi, osv). Funktionsvariation blir ett funktionshinder när samhällets norm för en hur en människa fungerar blir snäv och nödvändiga anpassningar inte genomförs. Vårt mål är att undanröja funktionshinder i samhället så att människor – oavsett funktionsvariation – ska kunna leva ett aktivt och rikt liv. Arbetet för funktionsrätt ska vägledas av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den svenska diskrimineringslagstiftningen och kommunens handikappolitiska plan. Kommunens alla verksamheter ska systematiskt genomlysas så att hinder för tillgänglighet undanröjs och att diskriminering inte förekommer.

Nuläget och förslag från VäsbyVänstern.

En framgångsrik strategi för funktionsrätt behöver inbegripa följande nivåer.

Undanröja hinder, exempelvis fysisk utformning av byggnader och miljöer, attityder och bemötande, allergianpassning.

Kompensatoriskt, exempelvis medvetande i undervisning om olika inlärningsmetoder och hjälpmedel, anpassning av studieplaner, anpassning av arbetsplatser och arbetsuppgifter.

Individuellt stöd, exempelvis personlig assistans, färdtjänst, tillgång till hjälpmedel.

Omsorg och vård, exempelvis LSS-boende och daglig verksamhet.

Kommunens insatser ska formas i nära samarbete med föreningar för funktionsrätt. Kommunala funktionsrättsrådet har en viktig funktion för att driva på och följa upp arbetet.

• Fokusera på rättigheter. Se och stärk funktionsnedsattas möjligheter – inte det som hindrar. De funktionsnedsatta som behöver mycket stöd och omsorg ska garanteras sina rättigheter enligt LSS.
• Stärk elevhälsan för att garantera att barn med särskilda behov får det stöd de ska ha.
• Fysisk tillgänglighet. Tillför mer resurser och arbeta systematiskt för att öka tillgängligheten i offentliga miljöer och kommunens lokaler.
• Turbundna resor i kommunal regi. Det resestöd som funktionsnedsatta och andra behöver för att kunna genomföra sin skolgång och andra aktiviteter är mycket viktigt. De få dominerande privata aktörerna i Stockholms län levererar dåligt och dyrt. Starta ett kommunägt bolag i samarbete med andra kommuner i länet för att bättre och billigare tillgodose behovet av turbundna resor.
• Rätt till kontaktperson inom LSS. Det är viktigt för det sociala livet för boende inom LSS att ha en kontaktperson. Kontaktpersonen ska inte vaar en av de anställda på boendet utan vara som en ”kompis” och länk för vidgade sociala kontakter.
• Höj personalens utbildningsnivå inom LSS- bonden och personlig assistans. Dessa yrkesgrupper är avgörande för kvalitén i verksamheterna. Kommunen ska erbjuda vidareutbildning med förmånliga villkor för att motverka tendensen att de blir ”genomgångsyrken”.