Kommunen – Gemenskap före marknad

Gemensamma lösningar för att ge alla rätt till utbildning, vård, omsorg, bostad och kultur ger de bästa förutsättningarna för var och ens fria utveckling. Kommunen är demokratisk styrd av medborgarna i syfte att tillsammans ta hand om några av de mest grundläggande funktionerna i ett samhälle – utbildning, äldreomsorg, vägar vatten etc. Vi påstår inte att det kommunala styret är perfekt ur demokratiskt synpunkt, men det är en förutsättning för att kunna fördjupa demokratin. Vi är djupt kritiska till marknadsexperiment som privatiserar det gemensamma och försvårar demokratisk styrning. Vänsterpartiet verkar för medborgarnas ökade delaktighet i de gemensamma besluten. Vi vill pröva nya former för kommuninvånarna att påverka. Det räcker inte med att rösta vart fjärde år. Vi vill utveckla de kommunala verksamheterna så att de anställda får ökad delaktighet och arbetsglädje. Vi vill ge brukarna större inflytande. Vi vill att din röst blir hörd och att du har inflytande över det som rör ditt liv. Det ska föras en aktiv politik mot diskriminering. Klass, kön etniskt tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder tillåts inte försämra dina livsmöjligheter.

Vänsterns valfrihet.

Våra mål:

Privatiseringar av omsorg, förskolor, skolor och kommunalt ägda bostäder innebär att det blir mindre att besluta om gemensamt. Det demokratiska styret försvagas.  Det är en utveckling som vi motsätter oss. Omsorg om barn, gamla, sjuka och personer med funktionsvariation får inte bli en marknadsplats där de resursstarkaste tar för sig mest.  ”Kunderna” är ofta heller inte i en situation där de kan vara aktiva konsumenter som väljer sin ”vara”. Prioriteringar av knappa resurser ska ske öppet, inte i slutna företagsrum. Människors grundläggande behov är en helt annan sak än varor och kräver därför andra – demokratiska – styrformer.

Vänsterpartiet har när vi var en del av den rödgröna majoriteten 2014-2018, påbörjat det långsiktiga arbetet med att stärka medborgarperspektiv före kundperspektiv och utveckla de demokratiska styrformerna, öka kvalitén och återta verksamheter i kommunal drift. Vi vill dock inte bara ”tillbaka till det gamla”. Vi vill bygga vänsterns valfrihetssystem inom ramen för det gemensamma ägandet.

Nuläge och förslag från VäsbyVänstern.

För att klara behoven inom vård och omsorg måste arbetsorganisation och ledningsstruktur förbättras. De anställda ska ges större inflytande i decentraliserade organisationer. Kooperativ och andra gemensamma organisationsformer kan uppmuntra och vara ett komplement till det som bedrivs i kommunal regi. Vi är däremot motståndare till att offentligt finansierad verksamhet drivs i bolagsform med vinstkrav från ägarna. Eventuella effektivitetsvinster inom skola, vård och omsorg ska återinvesteras i verksamheterna. Utveckla system med frivilliga insatser som komplement i de kommunala verksamheterna.

• Medborgardialog. Uppmuntra demokratiska arbetsformer i kommunen. Exempel på positiva projekt att bygga vidare på är medborgardialoger, medborgarbudget och medborgarförslag till fullmäktige.
• Demokratiska arenor. Medielandskapet har förändrats radikalt de senaste årtiondena. Sociala medier ger fantastiska möjligheter för att vitalisera det lokala upplysta samtalet där människor kommer samman för att lösa gemensamma problem och utbyta ståndpunkter. Samtidigt ser vi en utveckling till ett mer polariserat och brutalt offentligt samtal som söndrar istället för att föra samman. Vi vill att kommunen i samverkan med lokala medier och organisationer undersöker möjligheten att bygga upp en lokal plattform för det demokratiska samtalet.
• Brukarstyrelser. För ner beslut så nära de som berörs som möjligt. Inför brukarstyrelser i skola, barnomsorg, äldreomsorg och andra kommunala verksamheter. För att undvika att dessa styrelser blir skendemokratiska projekt måste de byggas underifrån och ges verkliga beslutsbefogenheter.
• Öka brukarinflytande i hemtjänsten. Brukaren ska kunna styra vad som ska prioriteras vid varje tillfälle – städning, inköp, samtal etc. Förenkla handläggningen av biståndsbeslut till äldre över 80 år.
• Boendeinflytande. Slå vakt om och fortsätt utveckla boendeinflytandet inom Väsbyhem. Speciellt viktigt är det när bostadsområden står inför större renoveringar och tillbyggnader.

Prioriterade insatser för demokrati och valfrihet.

• Öka andelen av verksamheter i kommunal drift. Motverka privatisering och utförsäljning av kommunal verksamhet till företag med vinstmotiv.
• Samverka med civilsamhället. Civilsamhällets organisationer är ofta ett viktigt komplement till den kommunala verksamheten. Utveckla och systematisera samarbetet exempelvis med att teckna IOP-avtal (ideburet offentligt partnerskap).
• Folkbildning. Ge stöd till studieförbund och annan folkbildning i föreningslivet som syftar till att öka delaktighet och medborgarkunskap.
• Social ekonomi. Stöd och uppmuntra den tredje sektorn, det vill säga företag och verksamhet som drivs av i huvudsak ideella motiv – exempelvis kooperativ, föreningsdrift, arbetskooperativ ,och arbetsintegrerade sociala företag.

Kommunens ekonomi och organisation.

Gemensamt och under demokratisk inflytande organiserar vi några av våra viktigaste behov. Vi har stora resurser till vårt förfogande. Upplands Väsby kommun omsätter 3 miljarder kronor. Det görs mycket bra, samtidigt som det finns brister. Vi vill slå vakt om och utveckla vår gemensamma välfärd.  Vi har stora utmaningar. Omsorgen om en allt äldre befolkning kräver större resurser. De lågavlönade kvinnodominerade yrkena måste ges status med högre löner och bättre arbetsförhållanden. Ett växande Väsby behöver bygga bostäder, skolor och förskolor.  Vänsterpartiet sätter vår gemensamma välfärd före privat konsumtionsökning. Upplands Väsby kommun behöver mer resurser för att lösa sina uppgifter. Vänsterpartiet anser att vi inte ska höra till lågskattekommunerna i Sverige. Med en skattesats som skulle vara lika med medeltalet för Sveriges kommuner så skulle kommunens budget förstärkas med drygt 70 miljoner kronor. Självklart har inte heller vänstern obegränsade resurser. Vänsterpartiet lovar inte allt åt alla. När vi prioriterar vill vi ha en fördelning som utjämnar klassklyftor, motverkar segregation och som främjar jämställdhet.

• Kommunen är ingen marknad. Vi vill avlägsna oss från styrformer där kommunen försöker efterlikna en marknad. Exempelvis vad gäller lokalförsörjning och kvarvarande interna köp- och säljsystem.
• Investeringar. När staden växer behöver vi bygga vägar, skolor, förskolor, äldreboenden etc. Detta är kommunal kärnverksamhet och ska därför i huvudsak finansieras och ägas av kommunen.
• Gender-budgeting. Inför ett genusperspektiv i budgetarbetet genom att använda så kallad genderbudgeting. Det tydliggör fördelning och konsekvenser mellan könen av ekonomiska beslut.
• Sociala investeringsfonder. Pröva att använda sociala investeringsfonder som metod för att genomföra långsiktiga insatser för social hållbarhet.
• Social krisberedskap. På samma sätt som kommunen har en krisberedskap för olyckor etc ska vi ha en social krisberedskap. Det ska finnas viss kapacitet att snabbt ordna boenden och förskole- och skolplatser utöver prognostiserade behov. Exempelvis genom eget ägande av paviljonger och markreservationer.

Prioriterade insatser för en start kommun.

• Höj kommunalskatten. Ge den kommunalt finansierade verksamheten nödvändiga resurser genom att höja kommunalskatten. Kommunen växer och behöver göra mycket stora investeringar.  Kommunen har jämfört med många andra kommuner en ung befolkning. Men andelen äldre pensionärer växer även hos oss. Det medför att mer resurser långsiktigt måste tillföras till välfärden. Vi vill att kommunalskatten höjs med upp till 60 öre under mandatperioden, det skulle tillföra drygt 70 miljoner kronor i intäkter till kommunen.
• Styr med tillitskultur. Styrformerna inom kommunen ska arbeta mer med att skapa en tillitskultur där vi litar på medarbetarnas profession. Minska mängden av kontroll och uppföljningar för att frigöra tid och kraft och arbetsglädje till kärnuppdraget.
• Ordning och reda. Den kommunala verksamheten ska vara ett föredöme och sätta normer för hur vi vill att samhället ska vara. Därför är det viktigt att vårda, reparera och sköta det vi har. Skolor ska vara fräscha och ha fungerande teknik. Gator och cykelvägar ska vara väl underhållna. Belysning ska fungera.

Fina förslag -Men vi har inte råd

Sverige och Upplands Väsby är rikt. Vänsterpartiet vill fördela välståndet mer jämlikt. Vi vill styra mer resurser till gemensamma behov före privat konsumtion. Med en skattehöjning på 60 öre ger vi kommunen 70 miljoner i ökade intäkter. En skattehöjning med 60 öre innebär att den som har 30 000:- i månadsinkomst betalar 180:- mer i skatt per månad.

För 70 miljoner kan vi exempelvis satsa på:

Jämför med andra?

För 2021 gäller följande. Sverige har 290 kommuner. Den genomsnittliga skattesatsen (kommun och landstingsskatt sammanräknad) var 32,27. I Upplands Väsby 31,50.

24 kommuner i landet har lägre skattesats 266 kommuner har högre skattesats. I Stockholms län har 11 kommuner högre skattesats och 14 kommuner lägre än Upplands Väsby.

Bland våra grannkommuner i Norrort och Arlandaregionen ser skattesatserna ut så här 2017: